Agnetha Pettersson, antikvarie på Upplandsmuseet, möter oss utanför Stadsträdgårdens entré. Jackan går i samma färg som parkens alla påskliljor.
– Namnet Stadsträdgården blev officiellt 1944 och talar om att det här varit mer av en trädgård än en park, som det är i dag. Och nu för tiden är det många inflyttade som kallar den just för Stadsparken, berättar hon.
Uppsalas egen stadsträdgård har också en alldeles egen historia. Grunden till hur den ser ut i dag anlades av Uppsala Trädgårdssällskap i mitten av 1800-talet.
Hon pekar på en gammal 1700-talskarta som visar hur en del av området som i dag är Stadsträdgården användes som betesmark till Slottets hästar. Här kan man också se hur dagens Svandammen fungerade som fiskodlingsdamm. Men i och med industrisamhällets framväxt ökade behovet av natur i städerna; platser med grönska, ren luft och ljus.
– Offentliga parker är 1800-talets bidrag till trädgårdshistorien. Tidigare hade allting varit privat.
1862 bildas Uppsalas Trädgårdssällskap och de tar parken under sina vingars skugga. De fortsätter med det som Trädplanteringskommittén gjort sedan seklets början; att försköna staden.
– En god miljö ger goda människor. Den tanken utvecklades på den här tiden, förklarar Agnetha Petterson.
En del i försköningsprocessen är Lycksalighetens ö som anlades på 1930-talet och ligger i den inre delen av parken. Mellan de tre dammarna ringlar stengångar och här och var står små kalkstenssoffor. Av den karaktäristiska gamla vitpilen står bara en stubbe kvar. På mittenön lyser påsk- och pingstliljor i vitt och gult.
– Trädgårdsmoden kommer och går. Man byter både färgsättning och stil med åren. På 1800-talet var det till exempel modernt med palmer. Man hämtade inspiration från England och Tyskland.
Men riktigt som i dag med grill och spel på gräsmattorna fungerade inte dåtidens parker. Det skulle gå lugnt och sansat till. Man vandrade längs promenaden som löpte utmed ån, eller satt på caféet som låg där Flustret nu ståtar. Främst var det borgligheten som syntes här. Så är det inte i dag. En vacker eftermiddag som denna leker barn i klätterställningar, studenter fördriver tiden på gräsmattorna och pensionärer slumrar på en och annan bänk.
Stadsparken kan i dag uppfattas som en helhet, men består av mindre delar som kommit till vid olika tidpunkter. Vissa påminner om den engelska stilen; det naturliga med mycket blandning av ljus och skugga. Här finns också lekparken och förstås Gula villan.
– Det finns mängder av olika parkkaraktärer i denna stora park, berättar Agnetha Petterson.