Stadsteatern avslöjar hemligheter

Scenrummet som byggts upp på Stadsteatern föreställer tre från varandra isolerade öar. Papperslappar hänger på väggen. De utgör en uppsjö av hemligheter.
Tre lampor lyser upp mörkret, en bunt med sedlar finns på en av öarna. En kvinna bekänner att hon aldrig älskat sina barn. Någon säger att han äter snor. En annan berättar att hon tänker ta sig upp för ett berg och låta vargarna komma när ålderdomshemmet blir nästa hållplats i livet. Listan kan göras lång. Människans vilja att gömma saker för sin omgivning tycks tidlös.

Emil Almén, Maurits Elvingsson och Ellen Norlund säger att de haft många diskussioner kring ämnet hemligheter sedan de började arbeta med uppsättningen. Kvällar då de setts och berättat saker för varandra som sen använts som inspiration i arbetet på scenen.
- Hemligheter är något som är så öppet. Gränsen mellan vad som är lögn, hemlighet och undanhållande av information är ofta väldigt flytande, säger Mauritz Elvingsson.
- På ett ställe i föreställningen tar vi upp det att hemligheter ofta kan spegla den man egentligen vill vara, säger Ellen Norlund.
Förutom avsaknaden av ett redan färdigt teatermanus är uppsättningen också ovanlig på så sätt att ingen regissör funnits med i bilden som kunnat kommentera och se saker utifrån. Enligt skådespelarna har detta varit svårt men fungerat förvånansvärt bra. Mot slutet har ensemblen haft provpublik vid några tillfällen.
- Dom flesta som varit och tittat har fått känslan av att alla är lika. Att det inte bara är jag som går omkring med de här konstiga tankarna, säger Ellen Norlund.

Maja Spasovas bok som innehåller 450 hemligheter, vardagsbanaliteter blandat med mord, har ensemblen använt på ett från början förutsättningslöst sätt. En del av innehållet har plockats direkt, annat använts som inspiration. Gruppen har också lagt till en del av sina egna hemligheter och blandat med saker som anställda på teatern delat med sig av.
- Sen har vi varvat detta med koreografiska rörelsesektioner. Vi har prövat oss fram mycket. Eftersom vi själva skapat allting är det ett arbete som varit i process hela tiden, säger Emil Almén.
Finns det hemligheter i boken som berört er särskilt?
- För mig är det mycket de enklaste, att människor har en fasad som dom försöker hålla uppe, säger Ellen Norlund.
- Jag har också fastnat för dem som ångrat livet de levt men inte vågat förändra något av rädsla, säger Emil Almén.
- Jag gillar en del av dom som är så himla lätta, små hemligheter, som en kvinna som berättar att hon gillar ljust bröd bättre än det hon bakar, säger Maurits Elvingsson.