Varför gick det elva år mellan din första soloskiva och den nya?
– Jag kom av mig. Mitt skivbolag MNW börsnoterades och folk försvann. Jag visste inte riktigt vem jag skulle jobba med och kände att jag saknade riktning. I samma veva träffade jag Lars Winnerbäck och blev medlem i Hovet. På den vägen är det. Jag och Idde Schultz har gjort två skivor, jag har gjort turnéer och plattor med Lasse. Och så en dag kändes det rätt att göra en ny egen skiva och man måste följa det.
Hur har de här elva åren påverkat nya skivan?
– Tid är inte fel i det jag gör. Det jag gillar och vill göra mår inte dåligt av livserfarenhet. Jag hoppas att det märks på något sätt som en positiv grej att jag har låtit det ta tid. Jag tror att man blir bättre och rösten fördjupas med erfarenheten av att leva.
Vad är största skillnaden mellan ditt debutalbum och det nya?
– En jättestor skillnad är röstens betydelse i ljudbilden. Vi mixade den här skivan i New York och bara det gav ett amerikanskt sätt att se på mixning, där sången är i fokus. Jag tycker också att den nya skivan är varmare. Den förra var rockigare, mycket mer producerad med loopar. Jag är svag för det här americanatänket och albumet går åt det hållet.
Vad händer efter höstturnén?
– Jag fortsätter som soloartist ett tag. Vi ska ut och spela i vår, bland annat i Norge, och sedan hoppas jag sätta igång med en ny skiva. Den här gången ska det inte dröja elva år!
Fotnot: Anna Stadling spelar på Katalin lördag 20/11.