Sprida kultur kan stå dig dyrt

Se upp med vad du lägger upp på ditt Instagramkonto! Är du inte försiktig kan du bryta mot upphovsrätten och tvingas betala böter.

Kartan. Större delen av de offentliga konstverken i centrala Uppsala skyddas av upphovsrätten. Grön markering betyder att det är fritt fram att fotografera.

Kartan. Större delen av de offentliga konstverken i centrala Uppsala skyddas av upphovsrätten. Grön markering betyder att det är fritt fram att fotografera.

Foto: Karolina Andersdotter

Kultur och Nöje2017-09-04 06:00

Sedan ett år tillbaka riskerar den som på nätet delar en bild på till exempel Bror Hjorths skulptur "Näckens polska" (den som står framför Uppsala centralstation) att dömas för brott mot upphovsrätten.

– Man får fota offentliga konstverk, även om de skyddas av upphovsrätten, men att sprida bilderna digitalt är olagligt, säger Karolina Andersdotter.

SE KARTAN I STÖRRE FORMAT: Här är det "selfie-säkert"

KARTAN: Vilket konstverk är vilket?

Om konstnären fortfarande lever, fortsätter hon, eller om det är mindre är 70 år sedan hens bortgång, skyddas konstnärens verk av upphovsrättslagen.

– Så i fallet med "Näckens polska" är det fritt fram och fotografera och sprida bilder på den först 2038, säger Karolina Andersdotter, det är absurt.

Karolina Andersdotter är bibliotekarie och förespråkare av fri informationsspridning. Hon har dessutom skapat en "selfiesäker" konstkarta över centrala Uppsala.

– Vår tids sätt att berätta och sprida information är genom att ta bilder och dela dem, men enligt lagen är vårt sätt att berätta alltså olagligt, säger hon.

Att man inte får tillverka miniatyrer av en nu levande konstnärs verk och sedan sälja dem för att känna pengar kan nog de flesta förstå är olagligt. Men att man inte ens få ta en bild på verket, också när det gäller ett offentligt konstverk, och sedan dela bilden på sociala medier, är kanske lite svårare att tugga i sig.

– Högsta domstolen fattade beslut om saken förra året och nu i sommar slog Patent- och marknadsdomstolen fast beslutet, säger Karolina Andersdotter.

Att "med fotografier av konstverk, stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus, överföra verken via internet till allmänheten" är inte tillåtet, skriver Högsta domstolen i sin dom. Beslutet rör det så kallade "Wikimedia-fallet", då Bildupphovsrätt i Sverige, BUS, stämde Wikimedia, en förening som verkar för att tillgängliggöra fri kunskap åt alla människor. Stämningen rörde Wikimedias sajt offentligkonst.se. och sajtens användning av bilder på konstverk.

– Det är en sajt med en interaktiv karta där man samlat offentliga konstverk som finns i Sverige, säger Karolina Andersdotter. När BUS fick reda på att sajten fanns krävde de att man skulle teckna ett licensavtal och betala för att visa bilderna på sidan. Men det vägrade Wikimedia att gå med på, de menar att det ska vara fritt att sprida bilder på offentlig konst. Till sist hamnade saken i rätten, och där beslutade man att Wikimedia brutit mot upphovsrättslagen.

Wikimedia har nyligen meddelat att de inte tänker överklaga den dom som Patent- och marknadsdomstolen nu alltså har slagit fast. De skriver i ett pressmeddelande att de i stället ska "fokusera på att få till stånd en lagändring som stärker panoramafriheten och allmänhetens tillgång till det offentliga rummet".

– Det här är en stor fråga som allmänheten måste väcka opinion kring, säger Karolina Andersdotter. Vi måste ta tillbaka det offentliga rummet.

Karolina Andersdotter menar att det är dags att reformera upphovsrätten, detta eftersom den inte är anpassad till vårt digitala samhälle.

– Man måste sluta dalta med konstnärerna, de har redan fått betalt för sina skulpturer och borde nöja sig med det, säger hon.

För att synliggöra problemet, men också för att få folk att upptäcka Uppsalas offentliga konst, har Karolina Andersdotter tagit fram en "selfiesäker" konstkarta. På den är flera konstverk utmärkta. Antingen har de en grön markering eller en röd, allt beroende på om de är skyddade av upphovsrätten eller inte. Röda markeringar är i en klar majoritet.

– När kommunen köper in konst är det vi som har betalat för den med våra skattepengar, säger hon. Den är vår och vi borde få göra vad vi vill med den.

Som privatperson behöver man troligtvis inte oroa sig om man instagrammar en selfie där "Näckens polska" eller något annat offentligt konstverk som skyddas av upphovrätten råkar synas. Ska man riskera att dömas måste upphovsmannen, dennes arvingar eller BUS, bli så pass upprörda att de orkar driva saken.

– Samtidigt finns det ingen garanti för att man som privatperson kommer undan med att sprida bilder på konstverk i sitt flöde på sociala medier, säger Karolina Andersdotter. Det som händer är att lagen blir godtycklig, att alla inte längre blir lika inför lagen, och vad händer då med den svenska rättssäkerheten?

Upphovsrätten

Upphovsrätten innebär att konstnärer, författare och andra kreativa skapare har rätt att bestämma hur deras verk får användas. Som upphovsman har man både ideella och ekonomiska rättigheter till sitt verk. En formulering som ofta förekommer i lagtexten är att det inte är tillåtet att "göra verket tillgängligt för allmänheten". Att publicera en bild på nätet är ett exempel på den typen av tillgängliggörande.

Så funkar kulturen: Upphovsrätten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!