Sprättiga kycklingar i barnföreställning
I 14 år har koreografen Su-En och hennes medarbetare utforskat den japanska Butodansen i Sverige och gett flera uppmärksammade föreställningar. I helgen ska det Almungebaserade danskompaniet för första gången framföra ett stycke riktat till en barnpublik.
Foto:
- Vi har jobbat med hönsens rörelsemönster i många år och vi har fått fram så tydliga verktyg att vi kan lära vem som helst hur man rör sig som en kyckling, att imitera det sprättiga. Efter det får man lägga till det teatraliska, vilket är svårare, säger Su-En.
För fyra år sedan spelade Su-En Butoh Company in en gympinginspirerad instruktionsvideo med ett steg-för-stegprogram för den som ville lära sig hur man beter sig som en kyckling. Koreografen Lisa Spets såg videon och det var också hon som uppmanade Su-En att göra en hönsinspirerad föreställning för barn.
- Hon kontaktade mig och sa att hon gillade vår humor. Efter lite övertalning gick vi med på att testa något nytt, inom ramen för den nutida butodansen, säger Su-En som började utbilda sig i butodans i Japan redan på 1980-talet.
Sprätt Hönskabaret innehåller nyskriven musik av Jens Carlsson och hönsen kommer bland annat att dansa till mambo, hiphop, tango och disko. Dessutom kommer Su-En själv att brista ut i sång så att fjädrarna yr i hönshuset.
- Det är en smäktande ballad, en riktig "kackelchanson". Vi kommer dessutom att ha en konferencier och vi har kostymer sydda i gamla japanska tyger, så det är en klassisk kabaré, säger Su-En.
Humorn är central i föreställningen, men den som vill kan också dra mer seriösa paralleller till människans förhållande till djuren.
- Vi har tidigare samarbetat med Djurens rätt och ordet "ekologisk" förekommer även i det här verket. Det handlar ju i högsta grad om frigående höns, säger Su-En.
Premiären på Sprätt Hönskabaret äger rum på Zebra Dans i Stockholm på lördag. Därefter ges föreställningar regelbundet fram till 11 oktober, innan verket turnerar vidare runt om i landet. Något Uppsaladatum är ännu inte fastställt.
- Vi ska definitivt framföra Sprätt Hönskabaret i Uppsala också. Det är ju här i trakten vi är baserade. Men det blir först någon gång nästa år, säger Su-En.
Även om det finns flera scener att uppträda på i Uppsala så efterlyser Su-En en tydligare, gemensam plattform för danskonsten i Uppsala.
- Scenerna finns. Det handlar mer om hur man ska organisera dem. Jag brukar framhålla Dansstationen i Malmö som en förebild. De började i liten skala och sedan har verksamheten vuxit så pass mycket att de nu både ger egna föreställningar och tar in gästspel. Uppsala är en relativt liten stad och det vi behöver är kanske inte ett dansens hus, men åtminstone någon sorts bas för dansproduktioner i staden. Det finns en tydlig vilja bland beslutsfattare på kulturområdet och vi är alla med i en diskussion. Vi får se vart den leder, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter