– Tanken med språkmånaderna är att lyfta ett språk i taget, med programverksamhet och fokus på litteratur både på det aktuella språket och översatt till svenska, säger Maria Björk, kultursekreterare vid stadsbiblioteket och medarrangör av satsningen.
Finskan är tillsammans med jiddisch, meänkieli, romska och samiska ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk, och talas i dag av uppskattningsvis 300 000 personer i Sverige. Lördag 5 december arrangerar stadsbiblioteket som del av den finska månaden evenemanget "Det skrivna ordet – Sverigefinsk litteratur under fyrtio år", med bland annat författaren Tiina Laitila Kälvemark, uppläsningar från finska skrivarskolan, sagoläsning på finska och föredrag om den sverigefinska minoritetskulturen genom tiderna. Satu Gröndahl, docent och forskare i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitets Hugo Valentin-centrum och som medverkar under dagen, pekar på hur många sverigefinska tidskrifter och föreningar firar fyrtioårsjubileum just under 2015.
– Mitten av 1970-talet var en progressiv tid, när invandrare i Sverige fick både hemspråksundervisning och kommunal rösträtt, och det grundades många finska kulturföreningar och tidskrifter. Man bildade till och med en egen sverigefinsk språknämnd, säger Satu Gröndahl.
Under åttio- och nittiotalen hade det finska språkets ställning i Sverige en svacka, berättar Satu Gröndahl, innan en övergripande nationell språkpolitik befästes på tvåtusentalet. Sedan 2010 är Uppsala kommun ett av ett sextiotal så kallade finska förvaltningsområden i Sverige, vilket innebär att man får särskilda medel för att på olika sätt stödja finskan.
– Det som skiljer finskan från andra invandrarspråk är att man hela tiden haft en organiserad språkvård i och med språknämnden, och finskan i Sverige skiljer sig inte nämnvärt från den i Finland. Den enda skillnaden är vissa uttryck för svenska samhällsinstitutioner som landstinget, där man uppfunnit egna uttryck på finska, säger Satu Gröndahl.
Näst på tur att uppmärksammas på Uppsalas bibliotek är det engelska språket i januari månad. I februari ligger fokus på spanskan, i mars på kurdiskan, i april på franskan och i maj på det vitryska språket.
– Stadsbiblioteket har i dag en hel avdelning med litteratur på 65 olika språk, och vi märker hur glada folk blir när de hittar något på sitt eget språk. Det gör att de känner sig välkomnade, säger Maria Björk.