– Historien är inget avslutat kapitel, den pågår hela tiden. Saker som har hänt årtionden före påverkar den situation vi har i dag, säger Magnus Alkarp, författare, forskare och numera också manusskribent i Hollywood.
Det sistnämnda kommer vi till senare. För vi har bestämt träff för att prata om hans nya bok, ”Vredens dag” på Magnus Alkarps stamställe sedan cirka trettio år tillbaka, universitetsbiblioteket Carolina Rediviva . I boken flätas en berättelse som börjar med ett kidnappningsdrama i Stockholm 1973 samman med polska partisaners frihetskamp under andra världskriget. Stockholm och de polska skogarna är spelplatser för några av bokens scener, men också trakten runt Arlanda och studentlivet i Uppsala. En av bokens huvudpersoner är nämligen gäststudent.
– Min egen ungdom formades under 1970-talet och jag tycker det är en fascinerande tid. Här fanns IB-affären, där man i pressen glömde eller tonade ner det viktigaste, att regeringspartiet socialdemokraterna spionerade på den svenska fackföreningsrörelsen. Att vi bedrev underrättelseverksamhet var självklart och att vi hade haft åsiktsregistrering hade allmänheten vetat om sedan 1940-talet. Men vi förstod nog inte hur manipulerade vi var av stormakternas propaganda.
Av förlaget kallas boken kallas ”en politisk thriller” , men författaren vill hellre poängtera att det är en kärlekshistoria med förhinder.
– Det är viktigt att vi hittar också de ljusa, goda berättelserna även om vi dyker ner i mörkare delar av vår historia, tycker han.
Det finns ju spänning i boken, menar han också. Ett tema är nämligen terrorism. Och det har han läst en del om i äldre tidningar och fascinerats av hur det skildrats.
– Terroristdåden i München 1972 skildrades med ganska stor okunskap och här i Sverige verkade polisen inte alls ha någon beredskap för den typen av händelser.Det var som att vi hade intalat oss att vi var de goda och att goda inte kan begå grymheter. Det är naturligtvis inte så. Men egentligen är min bok bara en roman, en berättelse om några människor.
Några av dessa människor ska dock ha faktiska förebilder, men Magnus Alkarp vill inte säga vilka de kan vara.
”Vredens tid” kom till lite som en biprodukt under ett av Magnus Alkarps forskningsprojekt rörande det nationalsocialistiska arvet i svensk humaniora. Vid ett besök vid amerikanska arkiv i Maryland väcktes hans lust att berätta en fiktiv historia baserad på fakta.
– Även Uppsala har fantastiska arkiv att ösa berättelser ur. För mig som berättare är det viktigt att förstå vilka mekanismer som driver människor att göra saker som får storpolitiska konsekvenser. Inte för att fördöma dem, utan för att verkligen förstå.
När det gäller vad han har för sig i Hollywood stora delar av sin tid är Magnus Alkarp mer förtegen. Men det handlar om att han är huvudförfattare till ett filmmanus i en produktionsgrupp.
– Jag är ju ingen manusförfattare, mitt bidrag är själva huvudstoryn och delar av dialogen. Sedan finns det andra som kan resten av filmmanusarbetet mycket bättre än jag. Jag är verkligen imponerad av yrkeskunskaperna jag mött i Hollywood, säger Magnus Alkarp och skruvar på sig lite generat.
Han vet inte om han för säga något överhuvudtaget till en journalist om filmprojektet och än mindre om det alls blir någon film, men kanske om ett par år. Historien får väl utvisa.