Sommarens kulturella förvandlingar
SJUNDE DAGEN. Sommaren är en tid då kulturen går in i en lite lugnare andning. Men kanske är det trots det en tid då fler människor gör något kulturellt. Besöka en utomhusteater, läsa en klassiker man har missat, skriver Magnus Dahlérus.
Magnus Dahlérus
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sommaren är en tid då kulturen går in i en lite lugnare andning. Ändå görs det inget uppehåll för premiärer, vernissager, konserter och bokutgivningar. Kanske är det till och med en tid då många människor, möjligen fler än vanligt, gör något kulturellt. Många besöker säkert, någon gång under sommaren, en utomhusteater. Kanske stannar man till på något litet galleri eller lyssnar på någon konsert i det gröna. Många tillbringar säkert timmar med läsning, sommaren är en tid för romaner på balkongen, stranden eller i en hängmatta i en avlägsen landsända som lever upp med ljuset. Landet dignar av bokhyllor och bokloppisar.
Ledigheten är ett tillfälle att läsa om eller leta upp klassiker man ännu inte läst. Eller kanske ta del av någon bok som man inte hann med i vårens utgivning. Den som alla talar om eller helt enkelt något av de guldkorn som har kommit ut under våren. I Stefan Lindbergs bok, Gorans ögon, finns fascinerande noveller. Till exempel handlar en om en värld där poeten Göran Sonnevi drar fulla hus på Globen. Poeten Ida Börjel framträder inte inför publik på stora sportarenor men hennes diktsamling Konsumentköplagen: juris lyrik har djup humor och är högst läsvärd.
Man kan också förbereda sig för hösten. Bruno K Öjer är en poet som har gått från att vara svår till att bli en av våra mest populära diktare. I september kommer en ny diktsamling av honom: Svart som silver. Öjier brukar samla mycket folk vid sina framträdanden. En lite tyngre poet, Johan Jönsson ger också ut en ny diktsamling. Något att se fram emot.
Temat för Uppsalas kulturhuvudstadsansökan är förvandling, metamorfos. Då tänker jag på den romerske skalden Ovidius mest kända verk Metamorfoser. Därmed har man grävt långt ner i litteraturhistorien till ett verk som är en milstolpe i den västerländska litteraturen.
Många svenska författare som i hög grad influerat den svenska litteraturen har kommit från Uppsala eller studerat här. Det vore på sin plats att vi här i staden gav dem mera uppmärksamhet. Att slopa Fridegårdsstipendiet är ett steg i fel riktning. Nog kunde vi oftare och på bredare front lyfta fram dem som har anknytning till vår stad. I det avseendet behövs en förvandling, nu.