Snyggt, coolt och svårartat dansant

Det är modern bruksmusik, avslappnat gatufestig, akustiskt driven Skånehiphop med upprepande ordsnubbelrap ("jag är inte den som är den, jag är den andra" och sådant). Ni vet, det där som Timbuktu är så bra på.
Men sedan närmar det sig The Båtten is nådd (2003)och allt Timbuktu gjort däremellan i hög hastighet. Beatet i Känn pepp är snarlikt det från Stirra ner, samarbetet Lasternas med Dungen kunde passat precis lika bra något av hans tidigare album. Här och där blinkar ovanliga elektroniska tjut förbi, men i övrigt fortsätter Timbuktu på samma spår som tidigare år med glada kompisrop i bakgrunden. Det är med andra ord aldrig dåligt, han kan ju det här jättebra. Men konsekvensen är att det aldrig varit lättare att tröttna.

Snyggt, coolt och svårartat dansant

HIPHOP. Timbuktu börjar på topp med det afrolatinska blåset i inledande Pretjafs. Det är allt annat än tjafsigt; det är snyggt, coolt och svårartat dansant.