Om man frågar Snoop Dogg så var besöket i Stadsträdgården i lördags det sista som svenskarna någonsin får se av artisten i Sverige.
Efter att ha avslutat spelningen i Uppsala stoppades rapparen i en poliskontroll och blev tagen till stationen där han fick lämna urinprov på grund av misstanke om drogpåverkan, en nyhet som spreds i internationell press. "Rasprofilering" tyckte rapparen och skrev en hälsning till de svenska fansen på sociala medier: "Ni kan skylla på er polis för att ni aldrig kommer att se mig igen i ert vackra land”. Uppsalapolisen å andra sidan avfärdar, förstås, att ingripandet skulle vara resultatet av någon rasistisk agenda och håller fast vid att det var en slump att just var världsstjärnans bil som stoppades: bilen som Snoop färdades i stannades i en fordonskontroll, man bedömde att artisten visade tecken på påverkan och han plockades in.
Huruvida upphovet till fordonskontrollen och drogtestet verkligen var en slump går naturligtvis att spekulera i – Snoop Dogg bär sin drogliberalism med stolthet och med Reggaefestivalen som facit vet vi att sådant kan påverka polisens bevakning. Klart står i vart fall att man inte kan låta någons stjärnstatus påverka tillämpning av lagen.
Att Sverige ses som ett paragrafridande land travandes under den politiska korrekthetens flagg är knappast något nytt (Assange-fallet är ett annat exempel). Pinsamt kissnödigt (i dubbel bemärkelse), tycker vissa. Föredömligt, menar andra. För frågan är vad alternativet skulle vara? En polisiär "se genom fingrarna"-attityd för att inte riskera framtida artistbokningar? Nej, då är nog lite kissnödighet att föredra.