Konsumentverket rekommenderar starkt att läsa köpvillkoren när man handlar på internet, eftersom de kan variera stort från företag till företag. Andrahandsförsäljare av biljetter, såsom Evenemangstorget och Biljett-akuten, har till exempel köpvillkor som anser att genomförandet av det första steget i en nättransaktion är bindande.
I detta första steg väljer kunden sin produkt och fyller i sina kontaktuppgifter. Sedan klickar man i att man läst och godkänt villkoren. Nästa steg är att välja betalningsmetod. Hos de flesta aktörer är det fortfarande möjligt att avbryta köpet. Men enligt Evenemangtorgets och Biljettakutens villkor har kunden redan bundit sig till att betala för biljetterna, och kan därför krävas på pengar.
Biljettakuten menar dock att de aldrig krävt pengar från personer som avbrutit en transaktion innan det sista steget. I ett mejl till UNT skriver företaget att:
”Aldrig någonsin har vi drivit ett ärende vidare när en kund valt att avbryta sitt köp vid slutsteget. Dock stämmer det att vi lägger tyngd i att en kund inte ska placera en order utan att den önskar biljetterna.”
Anledningen till detta,menar Biljettakuten, är att de och Evenemangstorget har automatiska kopplingar till en förstahandsförsäljare. Så fort kunden bokar en biljett, skickar företaget en beställning till en leverantör som säljer till ett billigare pris. Att sedan avboka beställningen vore krångligt, menar företaget, och kunden kan undvika missförstånd genom att läsa köpvillkoren ordentligt.
”Om nu alla skulle göra denna obligatoriska del så skulle det med andra ord inte leda till att någon placerar en order och sedan väljer att ångra sig, utan då ser de till att vara 100 procent säkra på att de ska handla.”
Men köpvillkor som dessa är ovanliga, menar Lena Olsen, professor i civilrätt vid juridiska institutionen i Uppsala.”Enligt lagen om elektronisk handel ska en tjänste-leverantör informera om hur det är tänkt att man ska ingå avtal, vilket ska ske på ett effektivt och lämpligt sätt. I marknadsdomstolen har man tidigare tryckt på en så kallad ”treklicksmodell”, vilket det ju inte är fråga om här.” skriver hon i ett mejl till UNT.
Otto Johansson Hansson, jurist på Konsumentverket, hänvisar till Svensk Distanshandels (numera Svensk Digital Handel) branschregler, som beskriver en liknande metod för nätbetalningar. Men i och med teknikens utveckling har man rört sig bort från upplägget med tre steg.
Men det är fortfarande viktigt att transaktioner sker utan missförstånd, menar Johan Eriksson, utvecklingsansvarig på Svensk Digital Handel, som UNT varit i kontakt med.
Otto Johansson Hansson intygar:
– Det ska vara en trygg och säker lösning. Handlarna är en sak, och de tekniska lösningarna är en annan.
Branschregler har en inverkan på vad som anses vara god sed, menar Otto Johansson Hansson.
– Marknadsdomstolen gör en bedömning om man följer god marknadsföringssed, och i den bedömningen tittar man på branschregler och branschöverenskommelser.