Själv beskriver hon sig som en pappas flicka, den uppskattade journalisten Karin Thunberg, mångårig medarbetare på Svenska Dagbladet. Ändå var det om mamma hon valde att skriva en bok för några år sedan. En dag ska jag berätta om mamma handlade om Thunbergs, på många sätt komplicerade, relation till sin egen mor. En bok som sedermera blev en monolog på Uppsala stadsteater med Tytte Johnsson i rollen som kvinnan som återvänder till sitt barndomshem. Nu är Thunberg aktuell i ännu ett samarbete med stadsteatern, det fjärde i ordningen. Inför föreställningen Mammor har Thunberg intervjuat skådespelarna Göran Engman och Carl-Axel Karlsson om förhållandet till deras mammor och materialet ligger till grund för det manus som Thunberg tillsammans med ensemblen arbetat fram. Resultatet har blivit en hyllnings- och kärleksföreställning riktad till mamman.
- Många män har ju grubblat över sina pappor genom åren, säger Thunberg. Mammorna har dock inte fått lika mycket uppmärksamhet. Vilket är lite konstigt. För oss i den generation som jag, Engman och Karlsson tillhör så var ju mamma verkligen i centrum. Det var henne som allting kretsade kring. Det var hon som städade och lagade maten. Det är dessa vardagslivets smörjoljemammor som föreställningen handlar om.
Föreställningen är alltså en kärleksförklaring till mamman. Att pappaskildringar ofta tenderar att vara mer kritiska, och tydligare präglas av en känsla av uppror, än de ofta mer förskönande mammaskildringarna tror Thunberg beror på att det i allmänhet finns en större vördnad inför modern.
– Det är ett större tabu att utforska mamma ur ett kritiskt perspektiv än att göra samma sak med pappa. Mamman är ju verkligen centralgestalten i barnets liv. Att ge sig på mamma kan lätt uppfattas som farligt och skrämmande. Men det har ju blivit vanligare med mer kritiska mammaporträtt på senare år, som Felicia Feldts bok till exempel.
Uppsättningen på Uppsala stadsteater, som också handlar om den musik som följt mödrarna genom åren, är dock ett hyllningsporträtt. Men föreställningen skildrar också mammornas inre längtan och hemliga liv. I arbetet med manuset har Thunberg spenderat många långa intervjutimmar med Engman och Karlsson, som hon skämtsamt beskriver som två riktiga morsgrisar. Hon har även träffat Engmans mamma Anna-Lisa. Arbetet och intervjutekniken menar Thunberg inte skiljer sig så hemskt mycket åt från de som hon använder sig av i sitt journalistiska arbete.
– Grunden är egentligen densamma. Det handlar om att komma åt det personliga, bortom de vanliga standardsvaren. Det är då det kan bli allmängiltigt och igenkännbart också för läsaren. Engman och Karlsson har varit mycket öppna i intervjuerna och vågat berätta också om det som gör ont. Jag tror många kommer att känna igen sig i den här föreställningen.