Samtidigt som de engelska glamrockarna radade upp hits på 70- och 80-talet och har haft ett betydande inflytande på hur dagens sleazerock låter har de inte släppt något nytt sedan 2002.
Våren 1980 gick det trögt för Slade. Efter några makalösa år i början av 70-talet där gruppen hade fem ettor på den brittiska singellistan 1971–74 och en rad övriga hits vände allt. Bandet hade gjort ett långdraget, misslyckat försök att slå igenom i USA och kom i slutet av 70-talat tillbaka till ett England där vurmen för glamrock förbytts till ett massivt genombrott för punken.
Slade var hopplöst ute och det fortsatta turnerandet och skivutgivningen i motvind slet hårt på relationerna i bandet och alla var inställda på att en upplösning skulle komma snarast. Basisten Jim Lea var så trött på att spela i Slade att han mer eller mindre redan hade hoppat av när gruppen fick erbjudandet att med kort varsel hoppa in för Ozzy Osbourne som huvudband på Reading-festivalen. Först vägrade han, men blev till sist övertalad att göra ett sista framträdande.
Konserten förvånade många. Publiken blev förvånade över hur bra Slade kunde spela, medlemmarna i Slade blev förvånade över hur bra publikrespons de fick och de brittiska musikskribenterna förvånades antagligen själva när de slog nya rekord i hyllningar.
Slade var tillbaka och även 80-talet blev deras, om än inte med samma kraft som när de tidigare stått på den absoluta toppen.
Flera mindre hitlåtar kröntes av My oh my, som nådde andraplatsen på den engelska försäljningslistan.
Jim Lea stannade i gruppen till 1992 då han och sångaren Noddy Holder slutligen bröt med de andra. Sedan dess har medlemmar kommit och gått. Gitarristen Dave Hill och trummisen Don Powell har dock varit med hela tiden.
Ur ett musikhistoriskt perspektiv är influenserna till nutida artister minst lika viktiga som Slades egna försäljningsframgångar. Mycket av bandets 70-talsrepertoar låter förvillande lik nutida sleazerockband som Crash Dïet och Hardcore Superstar.
Det lär komma att spelas gott om gamla hits på den sedan länge utsålda Uppsalaspelningen i kväll. Slade har inte släppt något studioalbum på snart nio år och det finns gott om hits att ösa från. Coz I luve you, Tak me bak ’ome, Mama weer all crazee now, Cum on feel the noize, Skweeze me, pleeze me, Everyday för att bara nämna några. Inte heller julklassikern Merry Xmas everybody lär lämnas ospelad.