Skör och konstlad Varga

Vispop. Att klaga på artisten Sara Varga kan kännas lite som att sparka på en nyfödd fågelunge. Hon låter ju så skör, så skör när hon sjunger om kärleksvånda, och det är förstås meningen. Men konstant skörhet låter konstlad i längden. Efter att ha lyssnat på hennes nya album vill jag bara utbrista: Ta i lite, människa! Vid sidan av detta irritationsmoment är plattan både välproducerad och välljudande, en riktigt fin men extremt mjuk och polerad vispopskiva som garanterar P4-rotation och ytterligare ett karriärsprång för Sara Varga.