Att sitta rätt är stort, att sitta skönt är större. Det gäller inte minst längre biosittningar. Uppsalafödda regissören Ingmar Bergman underskattade inte sittandet i biografen. Han var i hög grad delaktig i utformningen av just den detaljen när hans barndoms biograf, Slottsbiografen i Uppsala renoverades och rekonstruerades 1996. Den brukade han besöka med sin mormor som liten pojke, och precis som han beskrivit i den självbiografiska "Laterna Magica" stack han in näsan i det omvittnat ljudisolerade maskinrummet det första han gjorde vid detta konsultbesök som vuxen.
– Arkitekten Koch ritade stolarna efter gamla bilder. Men det var Ingmar Bergman som provsatt dem. Han såg till att de blev stoppade i stället för att bibehålla det äldre utformandet med träsits, berättar Nils Bingefors, biografföreståndare på Slotts.
Han visade stumfilm för Bergman vid detta tillfälle och pianisten Edward Past spelade till. Mästarregissören satt på plats 77, som han menade var den optimalt bästa i salongen.
Nils Bingefors berättar också att då Slotts invigdes för nästan 100 år sedan var det 270 platser i salongen, samt plats för en liten musikkvartett längst framme till höger. Nu är det färre sittplatser, 130 stycken. Mest av brandsäkerhetsskäl, men några av dem i mitten har lite extra luft omkring sig eftersom lutningen på golvet inte är så stor och man ska kunna se mellan personerna som sitter på raden före.
På Slotts är det inga regelbundna filmvisningar numera. Lokalen, vars väggmålningar är original från 1914, hyrs ut till filmfestivaler och andra evenemang. Här är också 3 – 4 vigslar per år.
Fyrisbiografen är ett par år äldre. Men å andra sidan är det inte några originaldetaljer kvar i före detta bokauktionskammarens lokal. Stolarna i stora salen installerades vid en renovering 1978. Deras färg, apelsinorange, var trendig då.
– De var fina och dyra, beställdes från franska företaget Quinette, som fortfarande finns kvar. Men däremot går det inte att få tag i reservdelar till den här modellen längre, säger Karin Magnusson, som är biografföreståndare på Fyris.
Nu hoppas föreningen Fyrisbiografens vänner på ett bidrag från Svenska filminstitutet till att byta stolar. Ett nytt sådant har lysts ut i höst. Biografen kan söka upp till 100 000 kr för biograffåtöljer under förutsättning att man satsar lika mycket själv.
– Det är dags, vi ser komforten som jätteviktig i bioupplevelsen, säger Karin Magnusson och pekar på några armstöd där trä tittar fram.
Fyrisbiografens lilla salong, 2:an, har bara 29 sittplatser. Dess stolar kom från någon Sandrewsbiograf, men de är inte riktigt lika slitna som de i salong 1. Stolarna i de tre första raderna är som tvåsitssoffor utan armstöd mellan. Som gjort för om man vill ha lite mer närhet i biomörkret.
Jätten SFBio AB driver resten av Uppsalas biografer, Spegeln, Filmstaden med tolv salonger och Royal med fem salonger.
– Vi ser komforten som jätteviktig i bioupplevelsen och vi menar inte bara att man ska sitta bra utan också att upplevelsen av ljud och bild ska också vara bra, säger Christian Lindberg, platschef för SF-bio i Uppsala.
Stolarna i Filmstadens största salong, 11, kommer från det spanska företagen Figueroa. De är lite hårda men följer kroppen bra.
– Vi tvättar dem med möbeltvätt ett par gånger per år och stolarna har ett ordentligt hårdplastskydd på ryggen. I den här salongen är det mycket barnfamiljer och stolarna behöver tåla en del.
Premiärbiografen Spegeln är den salong där det rent tekniska är mest avancerat.
– Vi har Spegelnördar i publiken som alltid ska sitta i mitten på rad sju, för där anses ljud och bild vara det absolut bästa, säger Christian Lindberg.
Visserligen är det många biografstolar i Uppsala som är sittvänliga och mer än så. Ändå slår de inte min mesta bioupplevelse på filmregissören Claude Lelouches biograf Cine 13 på Montmartre i Paris för några år sedan. I röda, tvåsitsiga lädersoffor kunde man sippa på ett glas champagne till någon kvalitetsrulle. Den biografen var för bra för att vara sann. Numera kan man bara hyra den för privata fester. Och i Sverige är det än så länge bara två biografer som har tillstånd att servera alkohol, en i Stockholm och en i Göteborg.
Vi har ändå kommit en bra bit i utvecklingen från de hårda klappstolarna i trä på de första biograferna vid förra sekelskiftet. Men det viktigaste för biobesökarens komfort är faktiskt fortfarande att själva filmen är bra.