– Vi väntar oss att hitta mynt, spännen och knappar, saker som människorna tappat i kyrkbänkarna genom sekler. Föremål som kan berätta om livet och människorna då. Men vi hoppas också på spännande överraskningar!
Det säger arkeologen Anna Ölund från Upplandsmuseet när hon leder oss på träspången i Skuttinge kyrkas mitt. Framme vid altaret är det ett grusigt hål. Här håller golvet på att ge vika eftersom det har blivit sättningar i ett underliggande gravvalv. Byggfirman som renoverar kyrkan håller på att diskutera hur man ska staga upp graven så att golvet inte ska svikta framöver.
Kyrkbänkarna är borttagna och golvet är upprivet.
– Vi har grävt oss ner till 1700-talet nu. Här kan ni se den svarta kanten efter golvet som lades in på 1900-talet och som man strök med stenkolstjära för att få en fuktspärr. Men den har visat sig avge giftiga ångor, samt ge mögelangrepp, så det ska bort, berättar hon.
Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti, en sakristia i norr och ett torn i väster. Den uppfördes troligen i början av 1300-talet på privat initiativ.
– Men vi tror att det ska finnas en äldre kyrka längre ner i jorden under. Här har ju bott människor sedan åtminstone sedan järnåldern. Utanför kyrkan finns rester från klockgjuteri från sent 1100-tal, berättar Anna Ölund.
Sakristian som är indelad i tre rum kan dock vara äldre än 1300-tal. Här har arkeologerna använt hacka och sugbil och grävt sig ner och hittat flera golvnivåer. I ett hörn har man hittat vackert fiskbensmönstrat tegelfundament som burit en spis. Här har de också hittat ett stenfundament som de står frågande inför. Kanske har det varit ett altare, men det är inte helt säkert. I golvet har de också funnit skärvor av bemålat tegel som de tror har ramat in fönstren tidigare. Samt en hel del mynt.
– Det här har vi också hittat i sakristian, ett litet smycke med borrat hål. Det är förmodligen av koppar eller tenn och kanske är det från 1700-talet, men det skulle också kunna vara äldre, säger Upplandsmuseets andra arkeolog på platsen, Emelie Wikborg.
Hon håller ett litet cirkelformat hänge i handen, Vem har burit det? Och varför har personen tappat smycket just i sakristian?
Under 1400-talet tillkom kyrkorummets stjärnvalv och ett vapenhus på den södra sidan. Vapenhuset revs i samband med att tornet uppfördes i början av 1800-talet. Nuvarande ingång är genom tornet.
– På långhusets södra sida har vi hittat flera gravar. Det är nog människor som är begravda i flera lager. Och där har vi hittat det här lilla bokspännet.
Människor begravdes förr med sin psalmbok eller bibel och de var omknutna med skinnsnören som var fästade i sådan spännen. Tittar man noga framträder en liten mänsklig gestalt i relief på spännet.
Kyrkans interiör har främst gustaviansk prägel med vitkalkade väggar. Men vissa delar av det senmedeltida kalkmåleriet finns bevarade. En bild av livshjulet är framtagen tidigare. Konstvetare har daterat målningarna till 1460-talet och tror att konstnären heter Anders Eriksson Målare, som bland annat har målat Alunda kyrka. Det finns det fler äldre målningar under vitkalkningen, men just nu anses de för kostsamma att ta fram.
Själva utgrävningen beräknas vara färdig ett par veckor efter påsk. Men först i september har byggföretaget avslutat renoveringen och Skuttunge kyrka kan tas i bruk igen.