– Det bästa med ensemblen är att vi alla har fått nya vänner som gillar att göra ungefär samma saker och att vi känner att vi får vara med och tycka om precis allt till föreställningen, säger Henry Mispelaere.
Han och hans elva ensemblekollegor i åldrarna 15 – 20 år har jobbat sedan i höstas med föreställningen. De kommer från lite olika håll i Uppland som Knivsta, Heby och Söderfors och Uppsala. Två gånger i veckan har de träffats, improviserat och funderat hur de ska göra och de har fått ledning av dramapedagogen och regissören Maria Trost.
De har hittat till gruppen på olika sätt. Någon har haft en engagerad lärare som tipsat, en annan har själv sökt hit, då hon haft en kompis som varit med tidigare. Uppsala stadsteater och Maria Trost har varje höst sedan 2013 satt ihop en ny ungdomsensemble.
Nu, veckan före premiär har gruppens arbete gått in i en mer intensiv fas. Varje dag ses de allihopa för att repetera.
– Tillsammans med Stadsteaterns dramaturg Lucia Cajchanova har jag ställt samman ungdomarnas egna texter om ensamhet ur olika aspekter till en pjäs med inslag av dröm och dikt, berättar Maria Trost.
– Några fantasihundar spelar en viktig roll i en av berättelserna och jag tyckte de är en fin symbol för barndomen, barns förmåga att plocka fram sitt inre fantasiliv och göra till verklighet.
Ensemblemedlemmarnas egna texter är baserade på deras egna erfarenheter.
– Jag kom till Sverige för ett år sedan och fick kontakt med Greta (dramatikern Greta Sundberg) då hon besökte förläggningen i Skärplinge där jag bodde då. Jag skrev först mina texter på persiska. Språk! Det är en bra sak med projektet, säger Ali Reza Naghavi.
Ungdomarna spelar flera roller i styckena. Föreställningen kan sägas vara ett collage, men det är inte säkert att den som skrivit en text också gestaltar just den. De har fått välja själva.
Ungdomarna får verkligen göra allt till föreställningen, inklusive att agera scenarbetare.
– Jag tycker det är mycket jobbigare att flytta de stora sidstyckena på scenen än att lära mig replikerna utantill, säger Christine Arkbo.
– Det ska ju ske i precis rätt tid för att det ska fungera i föreställningen, säger Iyob Debebe.
Premiären ska äga rum på Uppsala stadsteaters scen Ettan på lördag och ungdomarna tycker att det ska bli både pirrigt och roligt att få möta publiken.
– Det går lite i vågor. Men det är nog bra att vara lite nervös, då skärper man sig, säger Christine Arkbo.