Överst till vänster syns halsbroschen med ingraverad transsymbol. I livstyckevästbroschen sitter en grön sten för styrbord och en röd sten för babord – Fredy Clue är segelinstruktör. Klacken på skon sitter under foten, bakkappan påminner om en båts form. Ett hjärta pryder plösen och en garnboll i transflaggans färger sitter bredvid.
När Bäckadräkten lanserades för ungefär ett år sedan intervjuades Fredy Clue i tv, radio och tidningar. Till och med brittiska BBC hörde av sig och ville ställa frågor. Nu åker Clue runt i landet och håller föreläsningar mixade med folkmusik, sång och sin egen identitetsresa. UNT träffade artisten på en enpersonsföreställning under en kväll i september i Sigtunastiftelsens bibliotek.
– Det jag ville från början var att passa in, känna mig hemma i folkdräktsvärlden. Men jag hade ingen koppling till en ort eller ett landskap som hade en dräkt jag ville ha, en där jag och min identitet kunde få plats. Det var genom det här projektet som jag förstod att jag var ickebinär, säger Fredy Clue iförd sin Bäckadräkt.
Unisexdräkten har en byxkjol, bred som en kjol, kort som ett par knäbyxor och med mansdräktens klassiska byxöppning fram, som en fyrkantig lucka. Livstyckevästen ser ut som ett klassiskt livstycke för kvinnor fram och som en klassiskt manlig väst på baksidan. Smyckesbroschen i halsgropen har transsymbolen ingraverad.
Dräkten har transflaggans färger – blå, vit och rosa – och har tagits fram tillsammans med en ickebinär fokusgrupp samt illustratören och textildesignern Ida Björs från Järvsö. De kom i kontakt via Textilmuseet i Borås som varit samarbetspartner under projektet.
– Nu har vi gjort ett symönster till Bäckadräkten, det är vårt framtidsprojekt. Vi kommer att turnera runt i Sverige och hålla kurser i att sy den under 2024 och 2025.
Bäckadräkten sys för hand. Smocken kring dräktskjortans handleder är ett precisionsarbete. På bilden syns textildesignern Ida Björs och Fredy Samuel Lundh.
Personen bakom artisten är från Sigtuna, heter Fredy Samuel Lundh, använder "de" och "dem" som sina pronomen och lärde sig spela fiol i Kulturskolan i Sigtuna/Märsta. Bäckadräkten står visserligen i centrum under föreställningen, men den är kraftigt omslingrad av den egna identitetsberättelsen, musik på nyckelharpa och egna sångtexter.
– Mössan jag har kallas kilmössa. En mindre modell bärs över hårknuten av kvinnor i Västra Götaland. I övriga Sverige används den av män. Frågan väcks, har kläder kön och varför då? Den här har jag sytt själv, den går att vända ut och in, säger Fredy Clue och visar mössan som är rosa på utsidan och blå med silvriga inslag på insidan.
"Det jag ville från början var att passa in, känna mig hemma i folkmusikvärlden. Att ha en dräkt där också min ickebinära identitet kunde få plats." Det säger artisten Fredy Clue från Sigtuna.
Det var folkmusiken och senare nyckelharpan som slog rot i Fredy Samuel Lundhs hjärta. Bingsjöstämman i Dalarna lockade och har blivit ett måste varje år. Det går inte att prata om Bäckadräkten utan att prata om identitetsresan som började i samma veva som dräkten tog sin form. Fredy Samuel kom ut som ickebinär.
– Det var rena rama känslor i kroppen. Jag har alltid älskat pridefestivaler och prideflaggans färger. Men när jag på allvar började lyssna på mina känslor och dessutom fick höra andra queera människor prata om sig själva och sina erfarenheter förstod jag att det kan uttryckas i ord. Det var en känsla inom mig som behövde ut.
Fredy Samuel säger sig inte ha märkt av någon oro hos människor för att de traditionella folkdräkterna ska förändras.
– Nej, jag har varit lyckligt ovetande och skapat något nytt vid sidan av det traditionella. Det skulle nog ha varit svårare om jag utgått från en befintlig dräkt och ändrat, men Bäckadräkten har tillfört något. Däremot kommentarerna på nätet efter intervjuerna jag varit med i, de handlade inte specifikt om dräkten utan mest om identitets- och transfrågor. Att projektet är queert verkar göra folk arga och de uttrycker sina rädslor i mobbning och hat.