Skämtsnåla getskådare

Jon Ronsons bok om bisarra parapsykologiska tendenser i den amerikanska armén kommer nu i filmformat när Grant Heslov, som vanligtvis agerar framför kameran, tar sig an regin. Den rätt absurda berättelsen handlar om hur en journalist (McGregor) träffar en "jedi-krigare" (Clooney) som säger sig vara medlem i en hemlig parapsykologisk division i USA:s armé. Tillsammans hamnar de i en cirkus av egendomliga händelser.

Clooney är lite överallt just nu. På bioduken rullar succén Up in the Air och själv är han i Östersund för att spela in kommande The American. Clooney har en naturlig känsla för succéer och tar sig an en förträfflig blandning av breda och smalare filmer. Titlar som Den tunna röda linjen, Three Kings, O Brother, Where Art Thou?, Good Night, and Good Luck, Syriana, Michael Clayton och Burn After Reading vittnar om en sällsynt god förmåga att lukta sig till framgång.

The Men Who Stare at Goats betraktas som en (tillfällig?) svacka i Clooneys annars så framgångsrika karriär. Visst, ibland är det kul men skämten är oftast på fnissnivå. Jeff Bridges gör en dålig repris av figuren The Dude i The Big Lebowski och drogskämten blir rätt tröttsamma i längden. Det avgörande problemet är dock att jag efter en stund sitter och funderar över filmens ärende. Vad är syftet? Svaret blir luddigt och förvirrande. Om meningen är att driva med den amerikanska militären och dess tortyrmetoder är det tyvärr endast öppna dörrar som sparkas in. The Men Who Stare at Goats är sammanfattningsvis en flummig, spretig och ofokuserad bagatell med bröderna Cohen-komplex som borde ha släppts direkt på dvd.

Skämtsnåla getskådare

The Men Who Stare at Goats, komedin om bisarra parapsykologiska tendenser i den amerikanska armén är en svacka i George Clooneys karriär, tycker Hanif Sabzevari.