Skakig film om kriget

Familjefadern framhärdar i att de inte ska lämna huset, men hans tonårsbarn tycker att de bör bjuda motstånd och de mindre barnens rädsla ökar. De olika familjemedlemmarnas respektive de israeliska soldaternas förhållningssätt till situationen, gestaltar Mellanösternkonflikten i koncentrat och i en sorts kammarspelsformat. Den stora världen speglas i den lilla hemma i familjens låsta vardagsrum. Den italienska dokumentärfilmaren och sociologen Saverio Costanzo spelfilmsdebuterar med en historia med verklighetsbakgrund. Han använder gärna skakig handkamera, kanske för att understryka det realistiska i sin berättelse. Den fototekniken känns lite uttjatad, men själva berättelsen är riktigt bra. Det finns ett visst släktskap med filmen Ingenmansland (2002) - där konflikten på Balkan reducerades ner till en skyttegravsvistelse för tre personer. Men riktigt lika lysande som denna blir dock Private aldrig. Skådespeleriet är inte riktigt på samma nivå och det finns dramaturgiska svackor. Filmen är ändå ett hedervärt försök att försöka beskriva en av världens knepigaste konflikter lite utifrån och utan att ta egentlig ställning för någondera sidan.