Sifferkult i skymningsljus

Efter att ha fått en mystisk bok av sin fru blir hundfångaren Walter helt fixerad. Han blir mer och mer paranoid och drar in sina närmaste i en demonisk jakt efter författaren som han dessutom tror är en mördare. Spåren pekar mer och mer mot - honom själv...
Joel Schumacher har gjort en vilt krängande berättelse som till formen blir en blandning mellan Hitchcock och rockvideo. Det är snabba kast mellan scenerna och bilderna far som en fluga på amfetamin. Det är oftast ett skymningsljus över scenerna, eller som om man bara använt en nattlampa vid inspelningen. Det kan påminna om stumfilmens skräckfilmer emellanåt och kanske är det ett slags hyllning Schumacher velat åstadkomma.

Jim Carrey är bra på att spela vansinnig även i sina snällaste komedier och här firar han triumfer på det området. Han spelar en dubbelroll, både som Walter och som berättaren i gestaltningen av boken han läser.
En bra bit in i filmen håller det och stämningen blir allt mera tät och obehaglig. Inte minst bidrar den kongeniala musiken. Så långt är det ett gott filmhantverk och man väntar med nagelbitande spänning på vad som ska ske. Men sedan verkar Joel Schumacher ha blivit alltför fascinerad av sin egen bildkonst och intrigen för att hålla reda på sig. Handlingen blir bara alltmer långsökt och tillkrånglad - och upprepande - för att till slut mest kännas som gäspning trots alla suggestiva scener och försök till.

Sifferkult i skymningsljus

THE NUMBER 23. Siffran 23 har tillhört talmystikens allmängods genom århundradena. Vill man så går det att få fram hur många kombinationer som helst som bildar talet. För den som är besatt av numerologi är summan en guldgruva.