Sevärt triangeldrama

När soldaten Sam Cahill (Tobey Maguire) lämnar hustrun Grace (Natalie Portman) och barn för ett uppdrag i Afghanistan flyttar brodern Tommy (Jake Gyllenhaal), som nyss släppts ut ur fängelset, in hos familjen. Tommy och Grace börjar snart hysa intima känslor för varandra samtidigt som de befarar att Sam har omkommit i kriget. Men när denne plötsligt återvänder hem en dag vänds allting upp och ned.

Jim Sheridan har, förutom fiaskot Get Rich or Die Tryin', regisserat bland annat två suveräna filmer med en av de största, Daniel Day Lewis: Min vänstra fot och I faderns namn. När han nu tar sig en denna remake av Susanne Biers suveräna Brødre arbetar han med genialiska Portman och stabile Gyllenhaal. Och det är dessa två som skakar liv i detta triangeldrama. Maguire känns rätt malplacerad och hanterar inte riktigt sin tunga psykologiska roll som traumatiserad soldat.
I Biers original hämtades mycket inspiration från klassikern The Deer Hunter. Tiden efter kriget och soldatens hemkomst och umgänge med anhöriga stod i centrum. När Brødre kom 2004 kändes den som en spark i magen. Den var rå på typiskt dogma-vis, direkt men samtidigt subtil och rik på otaliga psykologiska nyanser.

Sheridans remake är mer tillrättalagd och mindre sägs mellan raderna. Men resultatet är ändå sevärt tack vare skickliga skådespelare och Thomas Newmans suggestiva musik. Krigsfilmen lär hålla stadig kurva uppåt i kölvattnet av Irakkriget. Huruvida genrens terapeutiska funktion och psykologiska analyser påverkar framtida vansinnesdåd återstår att se.

Sevärt triangeldrama

Natalie Portman och Jake Gyllenhaal gör Jim Sheridans senaste film till ett sevärt triangeldrama, skriver Hanif Sabzevari.