På baren där vi möts strömmar Abbas If you change your mind ur högtalarna. Deras obekymrade pop är ungefär så långt ifrån Erik Danielsson och hans band Watain som man kan komma. Jag har sett bilder av honom där ögonen lyser vita utan iris och där huden är insmetad i blod med ormar ringlande likt snaror kring halsen. I dag ser han dock inte lika skrämmande ut, även om han förstås sticker ut lite med sina många tatueringar och bleka hy mitt i högsommaren. Han är mitt uppe i en hektisk intervjuperiod, snart släpps Watains femte och av fansen efterlängtade album The wild hunt.
– Jag gör alla bandets intervjuer, det har alltid varit så. Eftersom jag ”bara” är sångare har intervjuerna blivit som mitt andra instrument. Och jag tycker det är ganska intressant, man lär sig mycket om sig själv.
Watain startade i Uppsala 1998 och har sedan dess nått stora framgångar med sin black metal, både i Sverige och i världen. Den 24 augusti ger de en av sina beryktade spelningar i Svandammshallarna. Senast de spelade i stan fick konserten avbrytas och Konserthuset utrymmas. Bandet har nämligen en viss förkärlek för eld.
För många black metal-band och deras fans är mörkret mer estetik än religion. Så är det definitivt inte för Watain. Bandets ideologiska rötter finns i satanismen, även om deras livsåskådning skiljer sig åt på en del punkter gentemot andra kända inriktningar inom satanismen.
– I Bibeln pratar man om ett ursprungligt kaos och en otämjd laglös sida hos människan. Den sida som enligt Bibeln bör förtryckas och elimineras genom ett gudsfruktigt leverne. För mig är black metal den totala motsatsen till detta. Och är det någonting som satanismen, enligt min definition, handlar om så är det just den yttersta friheten bortom alla sådana bojor.
Blodet, elden, de religiösa symbolerna och framför allt musiken är för Erik Danielsson ett sätt att kommunicera med sina gudar. Han beskriver black metal-musiken som den perfekta konstformen för diaboliska (djävulska) energier.
– När vi framför våra verk på scenen släpps det lös väldiga energier som annars är förborgade i låtarna. Var de energierna sedan tar vägen och hur de mottas, är individuellt för varje person i publiken. Men jag vet inget större, mer frigörande och samtidigt farligare än att stå på scen.
Farligt på vilket sätt, undrar jag. Han ser tveksam ut innan han fortsätter.
– Farligt på grund av att vi arbetar med ett överskridande av mentala och fysiska barriärer. Brist på kontroll, som i sin tur kan resultera i... ungefär vad som helst. Men det är även där en del av tjusningen ligger; en Watainkonsert ska vara oförutsägbar.
År 2011 vann Watain en Grammis för sin fjärde skiva, Lawless Darkness, och de hyllades stort av inflytelserika musikröster som exempelvis Per Sinding Larsen. För Erik Danielsson betydde skivan dock mycket mer än de rent kommersiella framgångarna. Han menar att Watain, till skillnad från många andra band i genren, blivit mer och mer äkta ju längre de hållit på. Medan andra band startar ur en ungdomlig passion för att inte sällan låta musiken bli en kommersiell produkt, har Watain hela tiden haft ett annat mål med sin musik.
– Vi drivs av något som är långt större än oss själva. Det finns en kraft i det här bandet som vi inte rår på över huvud taget. När vi spelade in Lawless Darkness visste vi att inget skulle bli sig likt, att vi hade öppnat upp för otroliga krafter.
Trots att Watain hänvisar till friheten långt bortom alla begränsande religioner innehåller deras språk, både vad gäller texter och scenuttryck, en övervägande kristen symbolik. Det uppochnervända korset har en stark ställning inom black metal-musiken och i Watains texter går det att finna förvrängda bibelverser, och gott om anspelningar på såväl Kristus som Satan. Varför använder de språket från religionen de säger sig avsky?
– Det är målen som kristendomen och de andra världsreligionerna har satt upp för sina anhängare som jag i vissa fall har svårt att relatera till, i andra fall avskyr. Men symbolspråket som de använder har samlat kraft i tusentals år. I alla stora religionerna finns även det som Watain står för. Det andra, det motsatta.
I nästa del av Andlighet i musiken pratar vi med medlemmar i det kristna hardcore-bandet Safemode.