Liksom författaren är den hunnen till sin levnads halva bana. Där finns också målaren Vermeer (än sen då, att han är död?), grannen och hundarna Jansson och Spanjorskan.
Jag tror det är en tankebok Jan Holmbom har skrivit. Den är till största delen i dialogform och med mobiltelefonfoton som kongeniala illustrationer.
Jag följer honom och hans tankekamrater på turerna i terrängen, genom resonemangen, genom årstiderna.
Somliga texter är knappt en boksida, andra löper över tre-fyra sidor. Här finns illfundigheter, en del lakoniska konstateranden och sådant som får ögonen att fuktas. Som när Jansson inser att livet går mot sitt slut. Har man själv följt sin hund till sista veterinärbesöket ligger känslorna plötsligt alldeles under ytan, redo att spränga sig igenom.
Bokens generösa, kvadratiska format gör den till en fin ”coffee table book”, fast inte en sådan man skryter med, utan en som verkligen inbjuder till läsning.
Samtalet pågår och jag får vara med i det. Känns det som. Just så ska en sådan här bok skrivas!
Förlaget heter Linnefors och finns i Boxholm. Det verkar ge ut ägarnas böcker men också andra personers. Inte ovanligt i dagens Förlagssverige, där de stora förlagen inte längre räcker till.