Pop. Det var i februari 2007 som Annika Norlin fick publik och kritiker att gå i spinn över Säkerts första album, ”uppföljaren” till Hello Saferides debut. Det var inte så konstigt. Med projektet Säkert lät Annika Norlin mer… säker, helt enkelt. Hemma på sitt hemspråk, långt borta från engelska nyansmissar.
Nu är Säkert tillbaka, efter ytterligare ett album med Hello Saferide. Men plötsligt känns det faktiskt som ett sidoprojekt. Där Hello Saferide blivit maffigare och tar mer plats, är Säkerts Facit en anspråkslös historia, som en liten bit vardagslunk i albumformat. Det ligger ingen egentlig värdering i konstaterandet, intressanta saker händer ju ofta vid sidan av huvudspåret. Och Annika Norlin är fantastiskt bra på vardagspop. Hon klär stora gester i små ord och skriver melodier som går i cirklar. Hennes texter på svenska är galet pricksäkra, så bra att man vill skriva ner raderna och läsa upp för folk man tycker om. Jag tror bestämt att det här det är det som kallas för att gå från klarhet till klarhet.