Så blir kulturlivet på 10-talet

När den politiska balansbrädan sviktar står kulturen fast - den ska engagera och inspirera, oavsett regering och ekonomiskt klimat. Men vilka realistiska förväntningar kan Uppsalaborna ha på sin stads potentiella utbud? Kulturdirektör Sten Bernhardsson, chef för Uppsala kommuns kulturkontor, ser fram emot att man ska skulle kunna erbjuda en gemensam mötesplats för kultur som annars har lite svårare att nå ut. En plats där dans, formgivning, arkitektur och visuell konst kan mötas och utvecklas.
- Jag hoppas att vi kan skapa ett Kulturhus. Där skulle dels ges möjligheter för gränsöverskridande arbete, dels finnas ett uttalat pedagogiskt ansvar, så medborgare kunde hitta nycklar till kulturen, säger Sten Bernhardsson.
Han tror på en ökad mångfald i Uppsalas framtida kulturliv; fler starka aktörer och ett större antal utövare. Enligt honom kan den privata kultursfären komma att både komplettera och utmana den offentliga verksamheten, vilket förhoppningsvis leder till fler samarbeten. Han framhåller också att en demokratisk mångfald är en viktig del för en hållbar utveckling.

Hur tror du att kulturlivet kommer att utvecklas?
- Jag tror vi kommer se fler lösningar där offentlig och privat verksamhet samverkar för att skapa kulturella mötesplatser. Jag tror att det blir en renässans för kunskap och bildning. Det finns ett djup och en styrka i klassisk kultur, särskilt om den levereras med en "twist".

Framtiden och den tekniska utvecklingen nämns ofta synonymt med varandra. Sten Bernhardsson tror det blir en utmaning för kultursektorn att genom tekniken skapa en tillgänglighet som innebär att man kan mötas i nya rum.
- Rädslan för isolering tror jag är överdriven eftersom även ett möte i den virtuella världen passar framtidsmänniskan.

Företrädare för stadens kulturliv som UNT har pratat med förefaller rörande överens om hur kulturen ska överleva och växa sig starkare i en ekonomiskt instabil morgondag - svaret stavas tillgänglighet. Man måste nå en större och bredare publik, men metoderna för att lyckas ser olika ut. Elisabeth Fagerstedt, museichef på Uppsala konstmuseum, tycker att det finns för många trösklar in till konstens värld.
- Lokalerna i slottet kommer naturligtvis att finnas kvar, och vi hoppas att med förändrade öppettider och fritt inträde på onsdags eftermiddagar kunna locka ännu mer folk, men jag skulle vilja se att utställningar tog plats på gator, torg och järnvägsstationer.
Att förflytta konst och kultur ut från sina traditionella institutioner är också Lotta Gahrton, konstnärlig ledare på Gottsunda Dans & Teater, inne på.
- Vi vill ligga i framkant, och gärna utveckla spännande och gränsöverskridande samarbeten. Både mellan konstformer, mellan scen och salong och mellan amatörer och proffs. Jag tror att delaktighet kommer att betyda allt mer.

Hon vill även utveckla samarbeten med de länder som många av människorna i Gottsunda kommer ifrån. Gottsunda Dans & Teater kommer snart att få nya lokaler och det hoppas Lotta Gahrton vidgar teaterns arbete.
- Om vi får en modernare teater med flera scener och större möjligheter till en bredare repertoar kan vi locka barn och ungdomar, men också fler vuxna. Då kan teatern och centrum bli en levande mötesplats över generationsgränserna.

Reginateaterns chef, Paul Kessel, drömmer om att kunna stödja nästa generations teaterarbetare, genom att erbjuda både vägledning och plats. Han menar att teatervärlden blivit mycket tuffare nu, jämfört med när han började.
- Jag tror vi kommer få se mer av "fattigteatern", det vill säga lågbudgetföreställningar med stor konstnärlig skicklighet som talar direkt till publiken. Ett exempel på det är teaterformen "Serious Comedy". Den har sina rötter i en folklig teatertradition som ständigt förnyas och aktualiseras. Den tar upp mänskliga, existentiella och angelägna problem av etisk, religiös eller politisk art som är tankeväckande och oroande. Med "Serious Comedy" menar vi humor som inte bara får oss att skratta utan också tänka efter. Det kan attrahera en bred publik och vara av högsta konstnärlig kvalitet utan att avskräcka de teaterovana. Det ska vara skillnad mellan att gå på bio och teater.

Så blir kulturlivet på 10-talet

2000-talets andra decennium är än så länge ett oskrivet blad. Vi har frågat några kulturstrateger i Uppsala om hur de tror att kulturlivet kommer att utvecklas under de kommande tio åren.