Den nya antologin Att skriva en stad innehåller bidrag av 88 olika författare. Enligt huvudredaktören Anisur Rahman är Uppsala en stad som är rik på författare, men har en bit kvar till att bli en riktig litteraturstad. Nu är den i alla fall ännu ett steg närmare.
– För att en stad ska kunna kallas en litteraturstad krävs att det finns en litterär träffpunkt, litterära tidskrifter och litterära kaféer. Just nu är Uppsala en stad med hög författartäthet som är på väg åt rätt håll mot att bli en litteraturstad, säger Anisur Rahman.
Att skriva en stad är en antologi som speglar många olika sidor av litteraturens Uppsala. Grunden i boken är texter som kommit till i anslutning till workshops som Anisur Rahman lett på Uppsala stadsbibliotek och som är öppna för alla som vill vara med. Det är både texter av deltagarna och gästförfattarna som har varit med. Det har gett en blandning av prosa och lyrik, skönlitteratur och essäer.
– Tanken med de två tidigare antologierna, Ord från ett nu, I språkets hus och den här var att blanda amatörer med etablerade författare utan någon inbördes ordning. På det viset får de etablerade författarna se vad som är på gång i den nya generationen och de nya författarna får lära sig av de etablerade, säger Anisur Rahman.
Men bokens redaktörer, som förutom Anisur Rahman är Lars Häger, Ola Larsmo och Leonidas Aretakis, ville ha ett bredare grepp än så kring litteraturen i Uppsala. Därför bjöds en rad andra författare också in till att medverka. Det gav ett avsnitt med pjäser, ett med fristadsförfattares bidrag, ett med Onsdagsgruppen, som är en grupp som träffats och diskuterat varandras texter i 25 års tid. En avdelning med texter om Uppsalaförfattare, som Lars Lundkvist, Karl-Gustaf Hildebrand och August Strindberg (som läste vid Uppsala universitet som ung).
Redaktörerna bjöd även in representanter för olika institutioner som har med det litterära Uppsala att göra. Calle Nathanson som är kulturdirektör på Uppsala läns landsting, Signe Westin, som är enhetschef på Statens kulturråd, kulturdirektören på Uppsala kommun, Sten Bernhardsson och Malin Norrby, som är länsbibliotekarie på Länsbibliotek Uppsala.
– Boken blir ett slags provkarta på det som finns och stärker stadens litterära identitet tror jag, säger Malin Norrby.
Vad tror du man mer behöver göra för att arbeta för Uppsala som litteraturstad?
– Mycket görs redan. Som att det arbetas för ett litteraturcentrum i Uppsala. På Länsbiblioteket kommer vi 2013 ha en nytillsatt tjänst som bibliotekskonsulent med inriktning på läs- och litteraturfrämjande för vuxna. Men sedan är det förstås ett ständigt arbete på många nivåer. Min text i boken handlar om hur jag upptäckte böcker i ett bibliotek i en by i södra Norrland där jag växte upp och där läsande inte var en självklarhet. Biblioteket var viktigt för min utveckling och närhet och tillgänglighet till biblioteken är särskilt viktigt för barn som växer upp i familjer där läsandet inte är en självklarhet.
I förordet till Att skriva en stad skriver Ola Larsmo att boken speglar hur Uppsala ser ut just nu. Spretigheten är självvald och jämförs med en bukett med olika slags blomster för att bredden ska bli synlig. ”För en stad är inte en berättelse utan alla de som pågår här, samtidigt. Du är en av dem” skriver han.