Romsk kultur gästar skolor i Uppland

Sedan förra hösten har finskromska Katja Blomérus tillsammans med Upplandsmuseets museipedagog Stina Flink åkt runt bland de uppländska skolorna och pratat om romsk kultur och dess traditioner. Ett femtiotal klasser har det blivit då UNT får följa med på besök i klass 5A i Örbyhus skola.
– Det är intressant att få höra om romerna i verkligheten i stället för att bara läsa i en bok, säger läraren Cicki Holmström.

Förväntningarna är inte att ta miste på bland de fjorton eleverna då träkistan rullas in över golvet och de olika föremålen och bilderna plockas fram. Alla med koppling till den romska historien och de centrala tre R:en: respekt, renlighet och religion.
– För oss är det alltid viktigt att visa äldre respekt. Det innebär att de alltid får äta först och får de bästa platserna. Man får heller inte visa för mycket hud eller sina fötter för de äldre. Eller prata om giftermål eller barnens födelsedagar.

Att renlighet är av största vikt för romer förklarar Katja Blomérus för eleverna bottnar i att hygien var så viktig för att hålla sjukdomar borta då man färdades på vägarna. Det hänger kvar än i dag och visar sig bland annat i att romer aldrig ställer ner matkassen eftersom golvet anses som orent.

Religionen har också alltid varit betydelsefull. De flesta finska romer tillhör pingstkyrkan men bland romerna runt om i världen återfinns alla trosriktningar.
– Eftersom vi inte har något eget land och tappat delar av vår kultur så är det viktigt för oss att tro på något bättre. Dessutom accepterar religionen oss som vi är, säger Katja Blomérus, vilket kan vara extra tryggt om man som hon i likhet med många andra romer dagligen möts av fördomar.
– Men det är viktigt att inte fastna och reproducera fördomar utan i stället sätta fokus på att faktiskt berätta vad romsk kultur är, förtydligar museipedagogen Stina Flink lite senare.

Frågorna är många. Barnens armar pekar som flaggstänger upp mot klassrumstaket under hela lektionen. De flesta handlar om Katja Blomérus enorma och mycket symbolladdade kjol som hon med stolthet bär upp. 
– Hur mycket väger den? Måste alla romska kvinnor ha den? 

Och kjolen är betydelsefull bekräftar Katja Blomérus:
– Många finska romer förlorade sitt romska språk under 40-talet då de förbjöds att prata det. Då var man rädd att också tappa sin kultur och identitet. Då blev det än viktigare att med kläderna visa sin tillhörighet och stolthet över sitt ursprung.

Liksom under de andra skolbesöken får eleverna till deras stora förtjusning även här prova den nästan tio kilo tunga – fascinerande – kjolen.
– Faktum är att just frågor om kjolen har varit den vanligaste frågan under hela skolturnén. I alla fall bland de yngre eleverna. I gymnasiet handlar frågorna däremot oftare om högtider, mat och förintelsen under andra världskriget, säger Stina Flink.

Nu, i klass 5 A, berättas också om kärlek, om hur flickan och pojken rymmer bland de finska romerna då de bestämt sig för att gifta sig med varandra. Det spelas smäktande romsk musik och visas böcker, som de välkända Katitzi-böckerna av Katarina Taikon. En, för romerna, betydelsefull kvinna som tillsammans med sin syster Rosa Taikon bidrog till att förbättra situationen så att de svenska romerna äntligen kunde få bostad och gå i skola i stället för att ständig vara på flykt.

En fruktansvärd tid som Katja Blomérus också kan berättar om; hur hennes mormor, på grund av bostadslöshet, förlorade alla sina elva barn som blev placerade på olika barnhem. Men som hon och hennes man glädjande nog fick tillbaka då de på 50-talet lyckades köpa en bit mark och ett hus. Det är upplevelser som helt förståeligt skapat misstro mot myndigheter och andra icke-romer, som hon kallar gajer. Men det har också bidragit till svetsa familjen och romerna samman. I dag hoppas dock Katja Blomérus på att romerna släpps in i samhället, erbjuds jobb och på att nästa generation höjer sin utbildningsnivå för att lättare få jobb.
– Det här är mitt sätt att bemöta och bekämpa fördomarna mot oss romer. Jag är glad om jag lyckas få ett barn att förstå och som kan berätta vidare om vår kultur och våra traditioner.

Om hon lyckats?
– Jag har lärt mig hur kläderna ser ut och hur de rymmer för att hemifrån för att få gifta sig, hur de visar sina äldre respekt  men också hur jobbigt det kan vara för ett romskt barn om en fröken inte förstår renlighetsregler som de måste hålla. Jag har lärt mig att respektera dem, säger Leo Pettersson, 11 år.