Roligt om Prick-kakor och Primuskök

En stackars hemmafru har råkat bränna vid sina bakverk, och det precis innan de andra fruarna ska komma på besök! Men, som tur var finns ju Pricks kakor. Pepparkakor, maränger och kokosbollar. Kafferepet blir förstås en succé.

Kortfilmspaketet Uppsala på vita duken är sammanställt av Företagens historia och består av sex filmer som närmast kan beskrivas som en blandning mellan reklam och instruktionsfilm. Alla utspelar de sig i företagarnas Uppsala, från 1930 till 1970-tal.

I filmen om kaktillverkarna Prick får vi följa med till fabriken och se exakt hur det går till från ingrediens till kaka, inga e-ämnen här inte. Sekvenserna där kakor far fram över rullbanden på väg in i ugnen är långa, 1940-talets tittare var uppenbarligen inte lika lättuttråkad som dagens. Söta flickor i vita dräkter och lockligt hår under hättorna stoppar in bakverken i askar. Prick-bilarna far sedan ut med kakor i stora lass, över hela Sverige. Självklart ska det hälsas på hos konsumenter också. Barnen väljer bryskt bort de hembakta bullarna, Pricks kakor ska det vara! Det hela slutar med vildsint, ja faktisk hysterisk, orkestermusik. Kanske har musikerna blivit sockerhöga av alla kakor.

Nästan ännu roligare är filmen Primus nya giv från 1940. Det är en varm sommardag och ett soligt ungt par ska ge sig ut med sin lilla båt på sjön. Och denna dag har karln en överraskning med sig, ett uppfällbart kök.

Kvinnan tittar förtrollad på när han visar hur det hela ska gå till. Vi får sedan bevittna hur detta kök kan användas till allt från att valla skidor till att feja båtar. Målare, bleckslagare, lantbrukare och radioreparatörer – alla kan de på olika fantasifulla sätt använda sig av primusköket.

Den sista filmen blir ett slags motreaktion på alla vita leenden och muntra stråkar. I Det Uppsala som går från 1973, får vi se en stad i förfall. Långa darriga kamerasvepningar över hus där färgen flagnat och där man kan läsa sprejbudskap i stil med ”hellre aktiv i dag än radioaktiv i morgon”.

Uppsala på vita duken är en rolig samling tidsdokument, även om de kräver sin tålmodige tittare.