Rogivande musik
AmaOna, så heter Malou Bergs senaste album som släpps 22 september. Det är den avslutande delen i en trilogi där hon nu sjunger på en blandning av sitt eget språk, plejadiska och engelska.
De två första delarna i trilogin kallades Hoya och Omine. Där uppfann Maolu Berg som bor i Snäcksund utanför Öregrund det egna språket plejadiska.
- Framför allt är det ett känslospråk. På en del låtar bara sjunger jag det som kommer för mig i studion, i andra fall kan jag sitta och känna in innan hur det ska låta. Plejadiska är underbart att sjunga på, det finns ingenting som har öppnat upp min röst så, det är många vokaler och ett helt annat flöde.
På nya plattan AmaOna blandar hon plejadiska med engelska, något som uppstod i mötet med Susanne Wigforss som skrivit de engelska texterna.
- Det började med att vi skrev en låt tillsammans som heter Song song för tre fyra år sedan. Den skickade vi även in till melodifestivalen men när den inte kom med bestämde vi oss för att ha den med på skivan i en annan version.
De senaste åren har Malou Berg, som i början av 80-talet mest sjöng gospel, valt att utveckla sin egen musik. Hoya och Omine har rönt stor uppmärksamhet utomlands. Hoya har släppts i Taiwan och i Sydkorea. Hela plejadsviten släpps nu även i Österrike, Tyskland och Schweiz. Och i Kina vill man ge ut ett samlingsalbum.
- Jag har fått jätterespons på den här musiken trots att den är så udda, berättar hon.
Två av låtarna från nya AmaOna har också rönt uppmärksamhet innan albumet ens kommit ut. En låt används vid Universeum i Göteborg och den andra, Happy Feet Song, spelades vid konståknings-VM i början av året.
Hur beskriver du själv din musik för någon som aldrig hört den?
- Det är musik som gör att man går ner i varv och som skapar ro. Som man kan lägga sig ner och bara lyssna på och ta det lugnt till efter en hel dag på jobbet. Det är stillande men ändå svängigt. Och det är musik som gör en på gott humör, som man blir glad av.
Så jobbar vi med nyheter