Ring ? och undvik att bli ett spam

MEDIEKRÖNIKA. Det är dags att börja ringa igen. Att skicka ett mejl är snart lika meningslöst som att sätta upp en liten lapp på en redan överfylld anslagstavla, skriver

Anna Ehn, journalist, reporter, kulturen, redaktionen

Anna Ehn, journalist, reporter, kulturen, redaktionen

Foto:

Kultur och Nöje2010-10-09 09:06
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Allvarligt talat – är det inte dags att ta telefonen till heders igen? Om ni minns: slå numret, vänta på svar och framföra sitt ärende direkt och personligen – i stället för att mejla, facebooka eller sms:a.
För när nu inboxarna svämmar över av meddelanden, riskerar även ditt att försvinna i mängden. Det börjar helt enkelt bli ohanterligt med all e-post som flyter in och ihop, viktigt och oviktigt, skräp och hyperangeläget, allt i ett enda brus. Trots färgmarkeringar, läskvitton och utropstecken.

Och det är här telefonen kommer in i bilden. Har man något viktigt att säga, eller vill ge sitt ärende tyngd, allvar och betydelse, måste man helt enkelt ringa. Göra sin röst hört, bokstavligen. Att skicka ett mejl är snart lika meningslöst som att sätta upp en liten lapp på en redan överfylld anslagstavla.
Alltså – jag är den första att skriva under på mejlens bekvämlighet. Några smatter på tangenterna, och så i väg till mottagaren. Det är lätt, och det går fort. Eller som en person uttryckte det häromdagen: när man ringer vill man ju gärna ge samtalet lite tid, och har man inte den tiden är det lättare att mejla. Absolut, fullt förståeligt. Men samtidigt, betänk tiden som man sedan lägger ner på att fundera över följande: har mejlet kommit fram? Varför får jag inget svar? Hur blev det jag skrev egentligen mottaget?

Ju fler mejl i omlopp, desto större är förstås risken att korrespondensen tappar i tempo. Eller så har mejlet kanske fastnat i ett spamfilter, ligger där och skvalpar i meningslösheten. Inte undra på att man sedan en tid talar om ”e-postens död”, även om det ryktet med jämna mellanrum också påstås vara överdrivet.
En av mejlens positiva sidor är visserligen att den gör det lättare att närma sig personer som man annars inte vågar prata med. Säga sin åsikt till någon högre upp i hierarkin, till exempel. Det är liksom inte lika otäckt att mejla sitt klagomål, som att framföra det direkt. Men extra tråkigt då när den där protesten riskerar att försvinna i chefens inbox, eller i ett oberäkneligt filter. Och där går du och undrar och funderar vad som hänt och varför det inte kommer någon reaktion.
Nej, snart har man inget val längre. Man måste helt enkelt ringa, slå det där numret och prata. Det kan kännas lite bökigt, jag vet. Men man riskerar i alla fall inte att bli betraktad som ett spam.