Riktigt löjlig komedi

I den romantiska komedin The ugly truth får filmens mansgris inte bara grymta fritt, han betraktas dessutom som någon sorts sanningssägare. Den här filmen presenterar sexism som en befriande företeelse, snarare än något som faktiskt förtrycker. Bara det gör den till något av det löjligaste man kan se på bio i höst.
Huvudpersonen Abby Richter är en plikttrogen tv-producent med ett starkt kontrollbehov. I ett desperat försök att lyfta tittarsiffrorna kastar hennes chef in Mike Chadway i studion, en överlägset leende karlakarl med en neanderthalmässig syn på mäns förhållande till kvinnor.

Medan den prudentliga Abby blir allt rödare i plytet inne i kontrollrummet förklarar Mike Chadway för tittarna att det enda män egentligen är intresserade av när det kommer till kvinnor är deras tuttar, rumpor och kroppsöppningar, innan han till slut avrundar sitt inslag genom att slicka av körsbärsgelé från två fnittrande bikinibrudar.
Tittarsiffrorna går i taket och Abby mjuknar efterhand. Till slut betraktar hon Mike som sin guru, en relationsexpert som ska hjälpa henne att snärja en hunkig kirurg.

Manuset är förvånansvärt torrt och själlöst. Frågan är också vad de tre upphovskvinnorna bakom historien vill ha sagt, att män är dreglande sexmaskiner utan själsliga egenskaper och att kvinnor är överspända romantiker som saknar humor och förmågan att släppa loss?
I så fall kan man fråga sig vilken värld de lever i. Inte min i alla fall. Förhoppningsvis inte i din heller.

Riktigt löjlig komedi

Romantiska komedin The ugly truth presenterar sexism som en befriande företeelse. Bara det gör den till något av det löjligaste man kan se på bio i höst, skriver Björn Lövenlid.