Regnhundarna ägnar sig inte åt maskerad

Uppsalabandet Rain Dogs spelar bara musik av fem noga utvalda artister. Men coverband vill de inte kalla sig. På tisdag spelar de i Parksnäckan.

Kultur och Nöje2004-07-16 00:00
För att ringa in vad en rain dog är krävs bidrag från fem artister. Leonard Cohen är den intellektuelle och kvinnornas man. Bob Dylan är den genomintuitive outsidern. Neil Young är den skygge hippien. John Lennon är det svarta fåret från arbetarklassen, bäraren av kärleksbudskapet och samtidigt den hetsige sanningssägaren. Och Tom Waits, vars skiva från 1985 givit ordet rain dog, är den teatraliske historieberättaren som glider mellan verklighet och fiktion.
— De är alla betraktare som från varsitt fönster ser ner på en innergård. De ser och förstår vad som pågår men de är inte alltid med, säger Kalle Sellbrink som sjunger och spelar akustisk gitarr i Uppsalabandet Rain Dogs.

Kul, helt enkelt
Bandet spelar endast musik av de fem nämnda regnhundarna och har nyligen nystartat bandet efter några års uppehåll. På tisdag spelar de i Parksnäckan. Gitarristen och sångaren Ted Dluzewski spelade tidigare i bandet Zimmermans som endast tolkade Bob Dylan. Han och Kalle Sellbrink lärde känna varandra telefonvägen och möttes i en gemensamt intresse för artister som Dylan och Tom Waits. Men därifrån till att sätta ihop ett band?
— För att det är kul helt enkelt. Men också för att de här snubbarna finns i många skivhyllor och betyder väldigt mycket för många människor, och med tanke på det så syns de väldigt lite. De står inte för Allsång på Skansen eller någon ytlig MTV-pryl utan något däremellan som inte har något riktigt forum, säger Ted Dluzewski och fortsätter:
— När jag var ung stod det Dylantrubadurer i varje gathörn och sjöng Blowin' in the wind och sådan ville man ju aldrig bli. Numera kan man höra coverband som spelar Creedence överallt, men den här musiken hör man inte.

Tolkningar, inte covers
Rain Dogs vill också slå ett slag för allvaret i musiken, som de tycker är på väg bort ur musiken.
— Vi spexar och har kul när vi spelar, men de här fem är ändå artister som inte väjer för det som är svårt eller tungt. Leonard Cohen har sagt att det är de sorgsna låtarna man kommer ihåg, och det innehåller en del sanning, säger Ted Dluzewski.
De ser det inte som problematiskt att ge sig på artister som så många har ett förhållande till och som har så starka personliga uttryck. De ägnar sig inte åt "maskerad eller sikta mot stjärnorna" som Kalle Sellbrink säger.
— Vi gör inte coverlåtar, vi tolkar. Även om texterna och oftast ackordföljderna är desamma så berättar vi våra historier med deras ord, säger Kalle Sellbrink.

Något äkta
— Man kan undra om det är svårt att spela de här artisterna som är så monumentala, men det är inte så svårt. Det är svårare om man gör svenska tolkningar. Vår approach är inte intellektuell och inte nostalgisk, ingen skulle komma på tanken att kalla en 17-årig violinist som spelar Bach för nostalgisk. Vitaliteten i musik är inte avhängig när den skrevs. Vi tycker att vi gör något äkta, säger Ted Dluzewski.

Fakta: Rain Dogs
Medlemmar: Ted Dluzewski (gitarrer, sång), Maria Teresa Dluzewska (mandolin, percussion, sång), Kalle Sellbrink (gitarr, sång), Eric Cárdenas (bas, sång), Thorbjörn Jönsson (trummor, dragspel).
Spelar musik av Tom Waits, Leonard Cohen, Bob Dylan, John Lennon och Neil Young.
Aktuella med: spelning i Parksnäckan på tisdag.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!