– Sådant där är svårt att svara på. I Charta 77 har vi knappt upplevt några upp- och nergångar. Vi har alltid haft vår publik som kommit på spelningarna.
Anledningen till att Charta 77 gjort sin första platta på 11 år har heller inget med ett ökat intresse för deras publik att göra. Det började med prestationsångest och fortsatte med större problem.
– "Spegelapan" var svår att följa upp. Dels var vi jävligt nöjda med den, dels fick alla medlemmarna mycket att göra med annat efter det. Och 2009 fick jag ju hjärnblödning och var helt borta från musiken i sex månader. Jag fungerar fortfarande bara på halvfart, men nu går det i alla fall.
Hur kommer det sig att skivan till slut blev av förra året?
– Vi kände att vi var tvungna att spela in något om vi skulle fortsätta spela. Det blev som att vi var ett coverband på oss själva och det funkade inte.
Bortsett från det där ofrivilliga halvåret har Charta 77 varit aktiva ändra sedan starten 1983, vilket gör dem till ett av landets äldsta punkband som hållit igång hela tiden. Möjligen är Köttgrottorna ett par månader äldre.
– Vi tjafsar lite om det med dem. Vi startade samma år, men enligt dem gjorde de sin första spelning innan oss, fast det var under ett annat namn, så det är lite tveksamt. Sedan finns ju band som Asta Kask, men de lade ju ner mellan.
Charta 77 är alltså inte en del av någon trend, men trenden finns där, vare sig det är en slump eller inte. Förra året återförenades De Lyckliga Kompisarna, Dia Psalma och Asta Kask. Dessutom gjorde KSMB sin första spelning på länge.
Om man kan tala om en ny våg är dock tveksamt, enligt sociologen Erik Hannerz som disputerade med avhandlingen ”Performing Punk: Subcultural authentications and the positioning of the mainstream” vid Uppsala universitet för tre år sedan.
– Punken går alltid i vågor, men oftast handlar det mest om att den får lite mer uppmärksamhet i medierna ett tag. Sedan kommer det ibland riktiga peakar när både intresset för genren ökar och medierna skriver om det. Vi såg sådana 1977, 81–82, 93–94 och i början av 2000-talet. Att det skulle handla om en riktig våg nu känns inte särskilt troligt.
Erik Hannerz påpekar också att vågorna är olika i olika undergenrer. Hardcorepunken kan ha en våg medan trallpunken inte har det och tvärtom. Gemensamt för alla grenar av punken är att popularitet är mer eller mindre problematiskt. Eftersom subkulturen i grunden handlar om att stå i opposition mot resten av samhället blir det knepigt om för många tycker om det.
– Jag har intervjuat punkare som lyssnar på band som Bad Religion, som ju säljer miljontals skivor, men som ändå ansett själva att de lyssnar på konstig musik som ingen annan förstår, säger Erik Hannerz.
Gamla trallpunkband som Charta 77 och Strindbergs hamnar någonstans mitt emellan kommersiella band som Green Day och hardcorepunkband som Hårda Tider. Konserten på Katalin kommer antagligen dra både publik som definierar sig som punkare och sådana som bara gillar punk och vill lyssna på bra musik. Och genren fortsätter locka både nya och gamla lyssnare.
– Punk är ju en bra inkörsport till musik för att det inte är så höga krav på hur man måste låta och därför tror jag att punk alltid kommer vara en vanlig genre att starta med när man börjar spela i band. Vi anstränger ju inte oss för att låta sämre än vi gör, utan vi låter som vi låter, men det är inte så noga. Tillväxten är konstant. Jag är ju 50 år nu, men känner mig fortfarande som en punkare.