Pugilister på parnassen
I FRILÄGE. Vem styr vem av politiker och media? En som med större fog för sin åsikt än någon annan borde veta, är Sveriges avsuttne statsminister Göran Persson. I varje fall om media i övrigt har han en klar mening: De har under senare år utvecklats i en alltmer ytlig och manipulerande riktning.
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det var lite grand som när det handlar om boxning. I varje fall innan allt var över. Och i likhet med sådana galor ingick förmatcher. Bättre inledning kunde man knappast ha fått än med Ernst Brunner, som i och för sig har pugilistiskt förflutet men som också är svensk litteraturs störste nu levande humorist. I augusti ger han ut prosaberättelsen Yngling på guld. Ynglingen är ingen mindre än Rembrandt Harmenzoon van Rijn, vars vykortsstora självporträtt på koppar och med guldgrund stals på Nationalmuseum den 23 december 2000. Tillsammans med två målningar av Renoir. I Ernst Brunners diktarverkstad har konstkuppens förutsättningar, Rembrandttavlans historia och bovarnas göranden och jakten på dem kokats ner till en berättelse om Sverige och Europa av i dag. Visar sig romanen vara lika rolig som Brunners framträdande, är det en överdådig upplevelse som väntar.
Det blev flera förmatcher. Med Isobel Hadley-Kamptz och Cilla Naumann, som bägge ger ut böcker redan under försommaren. Och med Bengt Ohlsson, Augustpristagare för romanen Gregorius 2004. Hans roman Hennes mjukaste röst kommer lagom till Bokmässan i Göteborg. Den nya boken utspelas i Kanada, där författaren aldrig varit. Men avståndet har inbjudit till desto större konstnärlig frihet, när Ohlsson skriver om vad det innebär att träffa den rätta och lägga sitt liv i en annan människas händer på vilken man litar helt och fullt. Hur det går, kan man möjligen lista ut innan romanen blivit tillgänglig för läsning.
Då är det enklare med Göran Persson och dennes Människorna och makten, som hör hemma inom kategorin memoarer och biografier. Min vår har varit intensiv, inledde den forne statsministern och partiledaren. Först en tv-serie och sedan en bok. Har man som Persson talets gåva och ordet i sin makt finns det skäl att lyssna när denne meddelar, att det mesta ännu är kvar att säga. Boken i höst förmedlar min uppfattning om vad som hände under Sveriges väg från återhämtning ur ett bottenläge i början på 1990-talet fram till dagens strålande comeback, där det land jag styrt blivit en internationell förebild, konstaterade författaren. Inte mindre blygsam var hänvisningen till umgänget under resans gång och mötet med alla internationella toppolitiker.
Kanske hade Vägen från Vingåker till Världsscenen varit ett lämpligare namn på denna tekniska knock out där alla vedersakare säkert får ta räkning till åtminstone åtta, när boken kommer ut under andra halvan av oktober. Lite grand kom man på sig att sakna den ödmjuka framtoningen från Bokmässan för en del år sedan, då Göran Persson berättade om sin Hamsunläsning. Men den kommer kanske igen så småningom. Memoarerna skriver jag senare, förklarade en över sin politiska gärning mycket nöjd statsman. Av allt att döma blir han att räkna med länge än. Precis som Paolo Roberto, sist i raden efter ett sent Malmöflyg. Efter att ha lagt boxhandskarna på hyllan framträder han nu som författare med en kärleksförklaring till sitt syditalienska ursprung. Mina fastrars mat heter boken. Om den titeln väcker rysningar till liv och får de forna motståndarna att bäva, som hos kollegan med alla jabbar och uppercuts och vänsternäven före, är dock en helt annan fråga.