Politisk slöjd mot konsumtion
Gruppen Slöjdkollektivet har en miljöpolitisk ambition med sin slöjd, och tar ställning mot konsumtionssamhället. Den 10 januari öppnar deras utställning Efter haveriet på Kaleido i Uppsala.
Gruppen Slöjdkollektivet.
Foto: Unt Arkiv
- Ofta när slöjd visas upp är det som pynt och dekoration. Men vi använder slöjden för att diskutera allvarliga frågor om människans framtid och samtid. Att vara slöjdare är ett ställningstagande, säger Jonatan Malm från Slöjdkollektivet.
I sin första gemensamma utställning, Efter haveriet, har de byggt upp en fiktiv miljö, tänkt att gestalta världen efter en stor katastrof.
All modern teknik är utslagen och hantverket blir en förutsättning för överlevnad.
Slöjdkollektivet har skapat olika vardagsföremål av sådant som de tänker sig ha blivit kvar i ödeläggelsen. Traditionella metoder och material som trä, järn och textil kombineras med modernt skrot.
Som en säng av virke men med resårbotten tillverkad av gamla säkerhetsbälten, eller en skyffel smidd i järn och med delar av en gatskylt.
Tanken är att visa hur man med hjälp av sina slöjdkunskaper själv kan tillverka det som man behöver.
- Förhoppningen är att folk ska bli inspirerade att själva börja slöjda, att tillfredsställa sina egna materiella behov i stället för att köpa nytt. Men vi hoppas förstås också att de börjar ifrågasätta den västerländska livsstilen, säger Jonatan Malm.
Elina Holmgren har gjort en vävstol av forntida modell, byggd av trafikljus, vägmärkesstolpar och elljusstakar.
Vävstolen fungerar och hon har börjat att väva en filt i den. Brukandet är en viktig del av slöjden, säger hon, den praktiska funktionen.
Att kunna använda det man gör och inte bara ställa förmålen på en hylla, som prydnad.
- Slöjd kan förändra vår syn på hur vi bör förhålla oss till världen, åtminstone på individnivå. Genom slöjdandet får man respekt för tingen och för naturen, man skapar en relation till dem och får en ökad förståelse för vår fysiska värld, säger Elina Holmgren.
Så jobbar vi med nyheter