Politisk inledning på Uppsala läser

Det är ingen tvekan om saken. Uppsala är en lässugen stad! För när projektet Uppsala läser påbörjas på torsdagskvällen är det fullproppat framför Stadsbibliotekets lilla författarscen.

Uppsala läser. Presentation av Uppsala Läser på stadsbiblioteket med Kjell Eriksson och Göran Greider.

Uppsala läser. Presentation av Uppsala Läser på stadsbiblioteket med Kjell Eriksson och Göran Greider.

Foto: Tor Johnsson

Kultur och Nöje2012-09-20 21:23

De framställda sittplatserna räcker inte tillnärmelsevis till för den förväntansfulla och digra skara som slutit upp för att lyssna till författaren Kjell Eriksson, vars självbiografiska bok Simma i mörker det är tänkt är Uppsala gemensamt ska läsa under hösten. Samtalet med journalisten och skribenten Göran Greider har lockat mer människor än vad stadsbiblioteket rimligtvis kan ha räknat med. Folk får helt enkelt ta de platser som går att hitta; ställa sig lutade mot receptionsdiken eller dra fram de stolar som finns i grupprum och läsesalar.

Uppsalaskildraren Eriksson, som främst gjort sig känd för sina kriminalromaner om Uppsalapolisen Ann Lindell, verkar helt enkelt ha varit ett smart val att inleda läsprojektet med. Det där med att man inte kan bli profet i sin egen hemstad verkar inte stämma särskilt bra.
Ja, en hel del Uppsala blir det.  Uppväxten i Fålhagen, eller Almtuna som Eriksson är noga med att påpeka att det egentligen heter (Fålhagen är ju egentligen bara vad försäljningssugna mäklare kallar stadsdelen), menar Greider ”går som en domedagsklang” genom allt Eriksson skrivit. Men kvällens samtal rör sig också vida ut i världen, från Ymergatan till paprikaodlingar utanför Jeriko. Eriksson är minst sagt en berest man, vilket de som läser boken säkerligen kommer att upptäcka. Annars kom mycket av kvällens samtal att handla politik, vilket kanske inte är särskilt underligt med tanke på att det var

Göran Greider som ledde samtalet. Eriksson redogör för en ”horribel LO-kongress” som vaccinerade honom mot socialdemokratin för eviga tider. Han berättar också om hur han startade det lilla partiet Arbetarlistan som, om de fortsatt, kunnat bli ett socialistiskt alternativ till Ny Demokrati. Erikssons maoistiska förflutna talas det dock något tystare om.
Självfallet avhandlas även deckarlitteraturen, eller AB Mord & Vemod som Eriksson väljer att kalla den, ett förestag som Eriksson dock något motvilligt ansluter sig till. Men som samtalspartner är Eriksson följsam. Bortsett från lite problem med mikrofonerna flyter samtalet på bra och det hela blir en lovande inledning på detta ambitiösa läsprojekt. För lässugen, det blir man.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!