Poet med starka band till Sverige

BOKMÄSSAN. Jaan Kaplinski är en av de få estniska författare som har ett flertal boktitlar översatta till svenska. På 1990-talet skrev han för svensk dagspress och svenska lärde han sig av författaren Tomas Tranströmer. På Bokmässan i Göteborg förklarar han för UNT hur det gick till.

Foto: Scanpix

Kultur och Nöje2007-09-30 08:45
En av de 20 estniska författare som har kommit till Bokmässan, vars tema i år är Estland, är den etablerade författaren Jaan Kaplinski. Han vill ta intervjun på engelska, även om han talar svenska också.
Det är svårt att växla fram och tillbaka, tycker han. Och på Bokmässan är det engelska som gäller. Han kommer precis från seminariet Estland- nordiskt eller baltiskt?där han har diskuterat Estlands identitet med historikern Lennart Limberg. På frågan som seminarietiteln ställer finns inget enkelt svar, men Kaplinski sammanfattar så gott det går.
- Estland tillhör egentligen både Norden och Baltikum, men är mer nordiskt. Vi har starkare band med Finland och Sverige, exempelvis inom politik och turism. Många estländare lär sig svenska, men ingen är intresserad av att lära sig lettiska eller litauiska, säger han.

Personligen har Jaan Kaplinski definitvt en nära relation till Sverige och efter moderns död tycker han att banden hit börjar bli starkare än de han har kvar i Estland. Han har många släktingar i Sverige och när de märkte att det fanns ett intresse hos den språkbegåvade Jaan att lära sig svenska ville de hjälpa till.
- De skickade en hel del böcker till mig. Till en början var det svenska barnböcker, men sedan blev litteraturen alltmer avancerad.
Men han tycker själv att det var författaren Tomas Tranströmer, till en början en stor förebild och numera också en vän, som flera år senare var hans verkliga svensklärare.
- När jag lärde mig svenska bättre läste jag mycket av Tranströmer, och jag tyckte så mycket om honom. Hans språk är enkelt på ett sätt som passar mig väldigt bra.
När Jaan Kaplinski var i 50-årsåldern översatte han ett urval av Tomas Tranströmers dikter till estniska. Resultatet blev en samling som gavs ut i Estland.

Som alla andra skolelever i Estland läste Jaan Kaplinski ryska i skolan, och var dessutom ganska bra på det.
- Mamma hade ryska poesisamlingar hemma och de poeterna rörde mig till tårar. Jag fick mitt poetiska uppvaknande via den ryska poesin. När jag var 15 år började jag skriva själv, säger Jaan Kaplinski.
Hans första diktsamling Spåren vid källaren kom 1965. Men det dröjde fram till slutet av 1980-talet, när Jaan Kaplinski hade gjort sig ett namn internationellt, innan han började uppmärksammas på allvar i Sverige. Poesisamlingen Samma hav i oss alla gavs ut i svensk översättning på Fripress bokförlag 1988.
På grund av svårigheter med att hitta en översättare har det tagit arton år innan en ny poesisamling, Någonstans vid världens kant, nu är aktuell på svenska.

Han har skrivit mängder av poesi, essäer och noveller. Men första romanen kom ut i Estland i våras. Den heter Seesama jogi (Samma flod) och tog hela tolv år att skriva. Kaplinski säger att han egentligen är för rastlös för att skriva romaner, han vill vidare till nästa idé hela tiden.
- Tillslut bestämde jag mig för att åka iväg en vecka och inte komma tillbaka förrän boken var färdig. I fem dagar jobbade jag mycket intensivt och sedan var den äntligen klar, säger han.
Personligt:

Namn: Jaan Kaplinski
Född: 1941 i Tartu, Estland.
Yrke: Författare, huvudsakligen poet men skriver också artiklar, essäer, noveller och i våras gavs hans första roman ut i Estland.
Bor: Tartu.
Familj: Fru och sex vuxna barn.
Aktuell: Med diktsamlingen Någonstans vid världens kant som ges ut i svensk översättning på Ariel förlag, i samband med Bokmässan. Boken är översatt av de två lettiska poeterna Guntars Godin? och Juris Kronbergs.
Under Bokmässan deltar Jaan Kaplinski i två seminarier och en bokpresentation.
Övrigt: Kaplinski har givit ut tolv diktsamlingar, en novellsamling, en bok med två science fiction-historier samt flera böcker med essäer och artiklar. Ett tiotal böcker har översatts till svenska.
Han skrev ett par filosofiska och politiska artiklar som översattes och publicerades i Dagens Nyheter under chefredaktör Arne Ruths tid på 1990-talet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!