Platt om surrogatmamma

Framgångsrik vice vd (Fey) längtar efter att få barn. Efter ett antal misslyckade spermabankförsök kommer hon i kontakt med surrogatmamman Angie (Poehler), en spontan och sprudlande person som dock är hopplöst slarvig och oansvarig.
De larviga komedierna tycks inte sina på biograferna denna höst. Vad som är mest beklagligt är att manusidéerna oftast kunde ha utvecklats till egensinniga och varma komedier. I stället slarvas det ihop tramsiga produktioner där luckorna är generande och skådespeleriet på sämsta tänkbara Skilda världar-nivå.

Baby Mama är inget undantag. Vad som kunde ha blivit en gripande och kärleksfull berättelse om två kvinnors möte i moderskapet blir i stället ett plattfall till komedigenrens botten. Här haglar fördomarna och stereotypiseringarna så man får ont. Manuset kryllar av fel och skådespeleriet är uruselt med undantag för Sigourney Weaver och Steve Martin som dock inte kan rädda denna miserabla historia. Skippa tramset och se i stället Patrik 1,5, en fördomsfri, ärlig och varm film som lyckas med allt Baby Mama misslyckas med.

Platt om surrogatmamma

I filmen Baby Mama haglar fördomarna och stereotypiseringarna, manuset kryllar av fel och skådespeleriet är uruselt, konstaterar Hanif Sabzevari.