Detta år står barnperspektivet i fokus för UNT:s årliga stadsmiljöpris. Sedan förra sommaren har Pelle Svanslös lekplats, i folkmun även kallad Pelle Svanslösparken, spridit lekglädje bland stora och små. Nu belönas alltså kommunens projektledare och lekplatsbyggaren Lekplatsbolaget med UNT:s utmärkelse.
– Vi är så stolta. Att det skulle bli bra, det visste vi. Men att lekplatsen skulle tas emot med sådan kärlek anade vi nog inte, säger Lotta Wikegård, projektledare vid stadsbyggnadsförvaltningen på Uppsala kommun, som tillsammans med kollegan Joanna Silvemark Junemar lett lekplatsprojektet.
Den nya lekplatsen är en del av kommunens utvecklingsplan för Carolinaparken. Med närheten till Åsgränd och Övre Slottsgatan som figurerar i Pelle Svanslös-böckerna kunde läget inte ha varit bättre, betonar Lotta Wikegård. Från ax till limpa tog uppförandet av lekplatsen ett och ett halvt år, en process där man till stor del använt sig av modeller i stället för skisser.
– Modeller kanske inte är det vanligaste tillverkningsunderlaget vad gäller lekplatser, men det är kanske just modellbasen som "besjälat" lekparken. Det är också lättare att behålla proportioner och skalor i en modell, säger Lekplatsbolagets Mats Westerberg, som tillsammans med kollegorna Ivar Inkapööl och Johan Wiking stått för lekparkens utformning och uppförande.
Under arbetets gång har lekplatsen testats av en grupp barn, för att se hur de tänkta lekredskapen fungerar i verkligheten. Själva förberedde sig Lekplatsbolagets medarbetare genom att läsa i princip alla Pelle Svanslös-böcker som finns, för att sedan plocka ut de viktigaste elementen i berättelserna och utgå från dem. Här finns både Pelle Svanslös och Maja Gräddnos själva, autentiska gatstenar från Uppsala och hus med tinnar och torn som bokstavligen lockar till lek.
– Att pristagaren blev en lekpark beror delvis på att kommunen har satsat mycket på just dessa de senaste åren. Men det var Pelle Svanslös lekplats som direkt fångade juryn – här har man tagit tillvara på något unikt för Uppsala, samtidigt som lekplatsen med sina små stugor är otroligt välbyggd, säger Maria Ripenberg, debattredaktör på UNT och ordförande för prisjuryn.
Hon pekar på att det dock finns en del kvar att göra vad gäller att göra Uppsala till en barnvänligare stad.
– Visst har det hänt mycket positivt när det gäller lekparker. Sedan tycker jag att man vid uppförandet av nya bostadsområden ofta glömt bort barnen, som i Industristaden där man ursprungligen missade både förskolor och lekytor för barn, säger Maria Ripenberg och fortsätter:
– Man tenderar även att bygga högt och placera lekplatsen i mitten, dit solen inte når. Uppsala har hur som helst alla förutsättningar att bli en bra stad för barn.
Även Lekplatsbolaget håller med om att det i regel behövs ett bättre barnperspektiv när man planerar stadsmiljöer.
– I många städer förtätar man väldigt mycket, och då försvinner också de här "ickeplatserna" – bakgårdar, skräpiga hörn och andra oanvända ytor – där barn alltid lekt. Det är synd, säger Johan Wiking.
Priset delas ut onsdag 4 november kl 18.30 på KFUM-borgen, och åtföljs av ett panelsamtal under rubriken "Är Uppsala en stad för barn?". Medverkar gör Erik Pelling, kommunalråd (S), Therez Olsson, kommunalråd (M), Ulla Berglund, SLU, stadsträdgårdsmästare Ingemar Carlsson och en särskild barnpanel.