P-pillrets fader blev pjäsförfattare
Dialogen i en teaterpjäs och med publiken ger helt andra möjligheter att diskutera och föra ut vetenskapliga idéer än både föreläsningar och vetenskapliga artiklar.
- Förr var jag en professor i kemi som även skrev skönlitteratur, men numera ser jag mig själv i första hand som pjäsförfattare, säger "p-pillrets fader" Carl Djerassi, vars pjäs Oxygen utspelar sig helt och hållet i svensk miljö.
Foto: Rolf Hamilton
- I dag är det otänkbart att vetenskapsmän kommunicerar sina idéer i dialogform, men fram till 1600-talet var detta vanligt. Galileo till exempel gjorde det, säger han.
Det var i egenskap av kemisten som i mitten av 1950 talet framställde det halvsyntetiska hormon som lade grunden för utvecklingen av p-piller som Carl Djerassi i slutet av förra veckan föreläste vid en internationell konferens i Uppsala om läkemedel från naturen. Men Sverigebesöket gällde lika mycket en uppläsning ur en av hans hittills åtta pjäser på Teater Lederman i Stockholm på söndagen.
- Förr var jag en professor i kemi som även skrev skönlitteratur, men numera ser jag mig själv i första hand som pjäsförfattare. De senaste tio åren av mitt liv har varit helt fokuserade på detta, säger han.
Carl Djerassi har varit en återkommande tippad kandidat till, men aldrig fått, ett nobelpris i kemi eller medicin. Men ett par av hans romaner och pjäser utspelar sig i svensk miljö och Nobelprissammanhang.
Dit hör pjäsen Oxygen som han skrev tillsammans med 1981 års Nobelpristagare i kemi Roald Hoffman. Den utspelas på Kungliga Vetenskapsakademin 2001 och på Drottningholms slott 1777, men har aldrig framförts på någon svensk scen.
- Oxygen har översatts till tio språk och har spelats över hela världen. Att den helt och hållet utspelas i Sverige, men aldrig satts upp här är en stor besvikelse, säger Carl Djerassi.
Oxygen skrevs inför Nobeljubileet 2001 och handlar om hur en fiktiv Nobelkommitté ska utse pristagaren till ett nyinrättat retroaktivt kemipris. Kommittén enas om att det är upptäckten av syre, grunden för den moderna kemin, som ska uppmärksammas. Kandidaterna är svensken Carl von Scheele, som var först att framställa syre, britten Joseph Priestley, som var först att publicera upptäckten, och fransmannen Antoine Lavosier, som var först att förklara vad de båda egentligen gjort.
- På ett mer allmänt plan handlar Oxygen om vad en vetenskaplig upptäckt egentligen är. Frågan är inte lättbesvarad och efter föreställningen brukar publiken ha olika uppfattningar om vem eller vilka av de tre som borde ha belönats. Inte ens Hoffman och jag har samma uppfattning om detta, säger Carl Djerassi.
Att skapa intresse för vetenskapliga frågor är ett av hans syften som pjäsförfattare. Men han vill också sprida ren information om hur vetenskapliga upptäckter gjordes.
- I London reserverades två föreställningar av Oxygen för skolelever från ett fattigt område. Efteråt skrev de de mest rörande kommentarer jag fått om hur intressant de tyckte pjäsen varit. Så engagerade hade de aldrig blivit om deras lärare hållit en lektion om upptäckten av syre för dem, säger Carl Djerassi.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!