Kulturen ska bli en valfråga, hävdade de rödgröna i början av sommaren och presenterade ett omfattande ”Kulturlyft”. Fler förslag har kommit både från dem och alliansen. Men, som konstateras i en artikeln härintill, någon stor valfråga har kulturen knappast blivit det här valet heller. Trots att kulturpolitiken varit särskilt i ropet de senaste åren, med kulturutredning och kulturproposition och regionalisering. En anledning är att skiljelinjerna inom kulturpolitiken inte alltid är så tydliga, varken på nationell eller lokal nivå.
UNT Kultur har försökt bena ut hur de olika partierna ställer sig i kulturfrågor i Uppsala. I en artikel här intill svarar de åtta partier som finns representerade i kommunfullmäktige på sju frågor av betydelse för nästa mandatperiod.
Men, som Bertil Norbelie, moderat politiker i Kulturnämnden, påpekade under ett samtal om kulturpolitik på Kulturnatten, är motsättningarna bland kulturpolitikerna i Uppsala inte alltid så stora. Det kan i flera fall vara större skillnader mellan dem som anser att kultur är viktigt och de som vill prioritera annat – allt från idrott till näringsliv och omsorg.
Det är möjligt att vi kommer att märka av den här klyftan än tydligare under de kommande åren: kulturpolitiken håller på att regionaliseras, det är redan ett faktum på flera håll i landet och kommer att bli så också i Uppsala. När formerna för detta ska förhandlas kommer fler att engageras i kulturpolitiken.
En viktig fråga är hur man ska undvika att politiker styr kulturens innehåll – på lokal och regional nivå blir risken större för det.
Viss oro finns också för att kulturstöd ska komma att användas för sådant som inte är kultur. Det ger en annan dimension till uttalanden som att ”kultur rör hela samhället” – vilket jag i sig håller med om – eller att ”idrott är också kultur”. Man tänker väl inte använda kulturpengar till att bygga arenor? (Läs gärna Gunnar Carlssons inlägg om det orimliga i att Gränbyarenan skulle användas till konserter på unt.se/kulturbloggen.)
Extra orolig blev jag häromdagen när jag fick höra att Centerns kommunalråd Stefan Hanna sagt att han anser att Stadsteatern bör privatiseras. Det visar på en total oförståelse för hur kvalitativ kultur växer fram. Menar han att man också bör privatisera Operan och Dramaten i Stockholm?
Kulturens värde är knappast i första hand vad den får på en nyckfull marknad, utan hur den berikar allas vår tillvaro. Det är vad alla som värnar kulturen måste argumentera särskilt starkt för de kommande åren.