ROCK. Dundertåget spelar svensk rock som den kunde låta på 1970-talet, med ostyriga trummor och dito Chuck Berry/Keith Richards-gitarrer, typ Rainrock eller Roadwork. Som ett slags förlaga till senare års garageband som Backyard Babies och Hellacopters.
Keith Richards- och Stones-komplexet vilar starkt över Dundertågets otvättade sound där spontanitet får gå före skönspel. En del sololir känns lite vingligt, det må sägas, men attityden och hängivenheten är det inget fel på. Och som bonus en naken smäktande ballad i Vingars brus, med gästspel av Nina Ramsby.
Otvättat och hängivet av Dungen
Keith Richards- och Stones-komplexet vilar starkt över Dundertågets otvättade sound, men hängivenheten är det inget fel på, konstaterar Ulf Gustavsson.
Dundertåget
Dom feta åren är förbi
(Razzia)
Så jobbar vi med nyheter