Ralph Gustafsson och Lennart Bergbom.
Den 10 juli blir det konsert i Bälinge. Då kommer professor, tillika organist, Ralph Gustafsson att spela barockmusik som är noggrant utvald för att passa ett instrument som blivit rätt speciellt – inte minst när det minskades i storlek i samband med flytten från Stockholm till Bälinge.
Bälinge kyrka ruvar på en orgel med makalös historia i piporna. Exempelvis gjordes utsmyckningen av orgeln av samma verkstad som smyckat Wasaskeppet.
– Tydligen har intendenter från Wasamuseet varit här i Bälinge för att studera orgeln i syfte att ta reda på Wasaskeppets ursprungliga färgprakt, säger Lennart Bergbom, organist på Svenska kyrkan.
– Det började med stormaktstidens Sverige. Vi ville mäta oss med de största och bästa länderna i Europa. Man plockade in de främsta orgelmakarna, de nordtyska George Herman och Philip Eisenmenger, som arbetade på orgelbygget under en tioårsperiod.
Den välbevarade barockorgeln tornar upp sig.
Lennart Bergbom berättar entusiastiskt om orgelns historia.
– Jag upptäckte en krönika under våren om drottning Kristinas kröning. Där nämns att man använt sig just av orgeln under ceremonin. Senare, framåt mitten på 1700-talet, blev den plötsligt hopplöst omodern. Man arbetade då hårt för att sälja orgeln. En överstepostmästare i Stockholm köpte en fjärdedel av orgeln som sedan fraktades till Bälinge.
Lennart Bergbom visar hur man trampar igång orgeln.
Vad hände med resten av orgeln? Det kan man endast spekulera i, men förmodligen har man smält ned pipor och återanvänt andra partier, tror Lennart Bergbom. Den ursprungliga var förmodligen fyra gånger så stor och bör nätt och jämnt ha fått plats i Storkyrkan i Stockholm.
Ralph Gustafsson blir försvinnande liten intill orgeln i Bälinge kyrka.
Under 1800-talet hände inte så mycket, men 1920-talet innebar återigen ett fall för barocken. Turligt nog klarade den sig undan att bli utkastad och man ordnade med en ny orgel, men denna lät man installera bakom barockorgeln som fick finna sig i törnrosaslummer. Ett sakta förfall drabbade orgeln fram till 1950 när renoveringsintressen började ansamlas. Slutligen kunde en fullt renoverad orgel återigen användas 2006.
– Klangen är alldeles speciell, vilket är häftigt. Det hörs att den är gammal. Den är tungspelt och skramlar lite, men det får man ta på charmkontot. De första ljudinspelningarna gjordes för drygt 100 år sedan så vi vet inget om hur musik lät dessförinnan, men den här orgeln kan väcka fantasin och ge en inblick i hur musiken lät på 1600-talet, berättar Lennart.