Låt tonen h vara h i musiken, skrev musikvetaren och docenten Ann-Marie Nilsson i en uppmärksammad debattartikel som publicerades 7 februari 2010 på unt.se.
På söndagen, drygt fem år senare, har den återigen fått spridning och seglat upp som en av de mest lästa på unt.se. När UNT ringer upp Ann-Marie Nilsson låter hon först överraskad. Men efter att ha funderat en stund konstaterar hon att det inte är så förvånande att texten fått spridning på nytt.
– Nu vet jag ju inte varför den sprids. Någon kanske tycker jag är tokig. Men det är ju också ett ständigt aktuellt ämne. Så länge folk vill ändra på saker som det jag skriver om, kommer folk att reagera mot förslagen medan andra tycker man ska få ändra hur man vill utan tanke på vad det får för konsekvenser, säger Ann-Marie Nilsson.
Texten på drygt 8 000 tecken är en utförlig genomgång av tonernas namn och historia. Kontentan är att man ska låta tonerna heta det de heter, framför allt h som av många kallas B. Ann-Marie Nilsson är av samma bestämda åsikt nu som då.
– Med texten vill jag tala om att man är obetänksam om man tror att man kan ändra hur som helst, säger Ann-Marie Nilsson.
– I det här fallet är tonen B redan upptaget och betyder någonting annat. Man kan ju inte kalla hund för katt bara för nöjets skull. Katt är upptaget och hund heter hund.
Hela debattartikeln hittar du här.