Olof Thunman och Paganini
Om en märklig dedikation från Olof Thunman till Paganini skriver Germund Michanek.
Thunmangillets minnesmonter på Knivsta bibliotek.
Foto: Eva Nevelius
Klanger, toner och intervaller,
horn och lurar - och mjuka stråk.
Solen dalat - kvällen skymmer
som sordin öfver dagens bråk.
Hvem är Eos? Hvem är som rymmer?
Rymmer glasen med sång och vin i.
Rymmer glasen med iskristaller:
fyllda med cognac så fin, o ni ni?
Hvems är stråken med gudens hvin i?
Hvems är klangen som står och faller
mellan brackornas intervaller.
Det är Pa, det är Paganini.
Denna tolkning bygger på en renskrift, gjord på baksidan av en beställningssedel för boklån på Carolina. Detta bekräftar att renskrivaren är Bengt Åhlén, en av Carolinas stamkunder under decennier, författare till de ovärderliga volymerna Svenskt Författarlexikon för att inte nämna Uppsalahistorier (1948). Det är av denne vän - död sedan 52 år - jag fick Thunmans diktsamling.
Bengt Åhlén var själv med i kretsen den där kvällen, då Olof Thunman dedicerade sin bok till "Paganini". Han (Åhlén) ger en viktig upplysning i boken: "Detta är författarens egenhändiga dedikation till musikdirektören Wilhelm Lundgren, Paganini, diktad och på smutstiteln nedskriven en morgon vid slutet av en stormig nattgrogg. B.Å."
Niccolo Paganini var en italiensk violinist; död 1840, "en av musikhistoriens mest legendomspunna gestalter", som min uppslagsbok säger. Lundgren valde namnet Paganini junior, då han invaldes i Samfundet S.H.T., där även Thunman var medlem. Lundgren var i tio år ledare för Allmänna sången, och han var från 1899 till 1926 Upsala Nya Tidnings musikkritiker. Han komponerade både körverk, kammarmusik och sånger. Han dog 100 år efter den store Paganini - 1940.
Var och när Olof Thunman överlämnade Pan spelar till "Paganini" har jag inte kunnat utröna. Men det är väl inte heller alldeles nödvändigt?
FOTNOT: Olof Thunman gav 1919 ut diktsamlingen Pan spelar.
Så jobbar vi med nyheter