Okomplicerat teaterhäng på Ettan

- Ser du den där röda lampan, säger Katja Sliwinski och pekar ovanför Ettans ingång, till vänster om Uppsala Stadsteaters huvudentré.
- Vi hoppas att den ska lysa mycket i höst, det betyder att det är fullsatt.
Ettan har fått en ny producent i 28-åriga Katja Sliwinski, praktikant från Dramatiska institutet i Stockholm.
- Jag är inte så intresserad av fantasi och började tycka om teater när jag förstod att man kan koppla det till verkligheten. Man ska vilja någonting, säger Katja Sliwinski.
Det har också varit utgångspunkten för de gäster hon har bjudit in till hösten.
- Vi har sagt till alla inbokade att de måste berätta för publiken vad de vill, publiken ska förstå tanken.
I höst kommer bland andra skådespelerskan Nisti Stêrk, lokala och rikskända ståuppkomiker och Uppsalarapparen Bobby Sandz med musikervänner att inta Ettans stora golv. Det finns gott om utrymme fram till de sex bänkraderna med onumrerade platser för hundra personer.

Det var sambon Affe som introducerade Katja Sliwinski för teatervärlden 1998. Han var inblandad i Birgitta Englins (numera vd för Riksteatern) pjäs Det är väl ett fritt land, eller? och Katja anslöt till referensgruppen. Sedan dess har hon blivit kvar på Uppsala Stadsteater, i biljettkassan, på marknadsavdelningen och nu som producent.
På marknadsavdelningen träffade hon Camilla Bjelkås och de två arbetskamraterna pratade ofta om hur de ville bredda utbudet på teatern för att locka dit en bredare publik. Camilla Bjelkås är fortfarande marknadsförare, men i år är hon knuten till Ettan.
- Vi har olika bakgrunder, är väldigt olika som personer - och jag tror att vi kompletterar varandra bra. Katja och hennes kille är till exempel de enda Gottsundabor jag känner, säger Camilla Bjelkås, som själv bor i Luthagen med sin sambo.

För två år sedan bestämde sig Katja Sliwinski för att utbilda sig till producent, i stället för att fortsätta klaga på teaterutbudet. Hon började på Dramatiska institutet 2005 och har nu alltså nått fram till sista årets praktik.
- Egentligen ska man inte praktisera där man har jobbat tidigare, men skolan gick med på att låta mig vara här om jag lyckades sälja in min idé till Linus (Tunström, teaterchef), berättar Katja Sliwinski.
Hon utgick i sin projektidé från frågor som "Hur lockar man en ovan publik till teatern?", "Måste det som händer alltid vara teater?" och "Vilka saknar jag själv på scenen?". Det gick hem hos teaterchefen och nu väntar en spännande höst.
- Vi kallar det Ettankvällar, och bjuder in folk som får göra vad de vill på en tom scen under en kväll. Vi vill också ordna schysta grejer som det är ont om på teatern annars, som dans till exempel.

Till våren är Ettans program än så länge tomt, eftersom förhoppningen är att Uppsalaborna själva ska känna sig välkomna att föreslå vad som ska hända.
- Det är ju grymt, hur ofta får publiken bestämma vad som ska hända på teatern liksom, säger Katja Sliwinski.
Hon blir klar med utbildningen på Dramatiska institutet i maj och har efter det ingen aning om vad som händer. Men om den röda lampan där ovanför ingången lyser tillräckligt mycket hoppas hon att arbetet med Ettan kan fortsätta.

FOTNOT. Parallellt med Katja Sliwinskis projekt spelas också de ordinarie föreställningarna Elektra Show, Filippa Bark och döden, Bröderna Grimm, Bröderna Grym och Onda sagor på Ettan.

Okomplicerat teaterhäng på Ettan

De säger att de är väldigt olika, men båda två älskar sin hemstad och lovar att det blir Uppsalafokus på källarscenen, Ettan, i år. Producenten Katja Sliwinski och marknadsföraren Camilla Bjelkås vill locka den teaterovana publiken till Uppsala Stadsteater.