Han är ett sant unikum i svenskt musikliv, både vad gäller formuleringskonsten i texterna och den stora mångsidigheten i musiken. En av hans många styrkor är att det aldrig går att förutsäga hur ett nytt album av honom kommer att låta. I år är det ett kvarts sekel sedan han skivdebuterade under eget namn och variationsrikedomen imponerar. Han har bjudit på ösig, Rolling Stones-doftande rock, vispop med punkattityd, finstämda Allan Edwall-tolkningar, vemodiga akustiska ballader och mycket annat. I hans texter ryms såväl underfundig humor som sylvass samhällskritik och lågmäld naturromantik.
Nu var det 2014 är titeln på Sundströms nya album och anspelningen på Eyvind Johnsons roman Nu var det 1914 är inte svår att se. Liksom romanen berör Sundströms texter teman som ekonomiska klassklyftor, utanförskap och kritik mot politiska maktinnehavare, i skuggan av hotande konflikter utanför det egna landets gränser, teman lika aktuella idag som för 100 år sedan. Skivan har en mörk ton och även om den bitska humorn finns med även denna gång andas texterna mer vemod och jävlaranamma. Som alltid är texterna fulla av slanguttryck och egensinniga formuleringar på det typiskt Sundströmska sättet. Sättet han sjunger sina ord på ger uttryck för en stark sorg över det samhälle han ser, men det finns också hopp och övertygelse om att han inte är ensam om sina tankar och att mörkerkrafterna trots allt inte kommer att vinna.
På skivan har Sundström samarbetat med säregna Göteborgsgruppen Franska trion med pianisten Matti Ollikainen i spetsen. Med sättningen piano, kontrabas och trummor ramas Sundströms sång in av en blandning av jazz, fransk chanson och visa med rockattityd. Det ger musiken en tidlös känsla som lyfter fram nerven och engagemanget i Sundströms välformulerade texter. Som alltid har låtarna många bottnar och nyanser för lyssnarna att upptäcka, Sundström går aldrig att placera in i bara ett fack.
Stefan Sundström går från klarhet till klarhet för varje skiva han ger ut. Han har byggt upp sitt eget musikuniversum genom att alltid vara sann mot sig själv och sina musikaliska och textmässiga visioner. Nu var det 2014 är en skiva som tål många lyssningar och den är ett synnerligen välkommet tillskott i det svenska musiklivet.
Bästa spår: "Tiden blev kort"