Offentlig konst viktig del i folkhems-bygget

Den offentliga konsten befäste en traditionell syn på manligt och kvinnligt under folkhemsåren. Den visar en ny avhandling vid Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

Foto: Sofia Mårtensson

Kultur och Nöje2007-03-09 00:01
Jessica Sjöholm Skrubbe har i avhandlingenSkulptur i folkhemmet undersökt skulpturer i offentliga miljöer mellan 1940-1975, tittat på vilka motiv som återkommer, i vilken miljö skulpturerna har placerats och vad de förmedlar för värderingar och kunskaper om sin tid. I dag, fredag, försvarar hon sin avhandling.
- Under folkhemsperioden ökar antalet offentliga skulpturer enormt i Sverige. Den offentliga konsten var betydelsefull i byggandet av välfärdssamhället och dess kulturpolitik - nu skulle konsten bli allas egendom, säger Jessica Sjöholm Skrubbe.

Hon har ett tydligt genusperspektiv i sin undersökning, och konstaterar att många av de skulpturer som skapades under folkhemsperioden sprider en konventionell kvinnosyn. Den nakna kvinnan är ett av de allra vanligaste motiven, en passiv, anonym kropp i brons och sten. Medan de män som avbildas, presenteras i byster och som namngivna individer, som subjekt.
Jessica Sjöholm Skrubbe bläddrar i sin avhandling, en grön bok som ligger i travar i kartonger i hennes långsmala rum på Konstvetenskapliga institutionen, visar bilder och exempel på den stora mängd skulpturer som hon har studerat på sina resor runt om i Sverige.
- Den nakna kvinnokroppen har en särställning i konsthistorien, motivet signalerar att "detta är konst". Det är ett skäl till att det förkommer så ofta. Men framför allt var den manliga dominansen total när vad gällde vilka som beställde och beslutade om den offentliga konsten. Och de konstnärliga uppdragen gick nästan uteslutande till män, säger hon.

Det kvinnliga perspektivet och de kvinnliga rösterna saknades. Ingen ifrågasatte om detta var ett riktigt och bra sätt att avbilda kvinnor och män på.
Först i slutet av 60-talet, när kvinnorörelsen tog fart, går det att skönja en förändring, en mer ifrågasättande hållning och fler kvinnliga beslutsfattare och konstnärer. Nu blir formspråket mer modernistiskt och abstrakt, med nya material och idéer. Ett exempel är lekskulpturer i starka färger, i vilka barn skulle leka och av bara farten lära känna ett modernt formspråk.
- Det är viktigt att diskutera vilka värderingar skulpturerna från folkhemsåren sprider. De står i de allra flesta fall kvar och är ett kulturarv som man måste förhålla sig till, säger Jessica Sjöholm Skrubbe.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!