Ödesmättat westerndrama

Redan under sin livstid var Jesse James världsberömd genom alla de böcker och tidningsartiklar som skrev som honom. Han har fortsatt att fascinera, inte minst på vita duken där det gjorts mängder av filmer om honom. För det mesta brukar han framstå som en romantisk hjälte med Robin Hoodliknande manér.

Andrew Dominik tar avstamp i Ron Hansens roman. Där fokuseras på hans sista år i livet. Redan titeln talar om att det inte direkt är någon hemlighet vad som ska hända.
Jesse James är bara 34 år men har gått igenom mer under sitt liv än många andra på dubbelt så lång tid. Hans upplevelser som tonåring under amerikanska inbördeskriget märkte honom totalt och han såg på något dimmigt sätt sitt fortsatta rövande och mördande som en fortsättning på det. Han är här heller inte bara revolverman, han är pappa också. Över huvud taget hade han en fascinerande livslott.

Om James trots sitt leverne blev omsjungen som hjälte så gäller det motsatta för hans mördare Robert Ford, en inte mycket mer än tonårig yngling. Denne blev avskydd och har mest glömts bort. Han blev tidigt helt besatt av James och vill likna honom totalt men stöts bort av denne. Detta fick dödliga konsekvenser.

Filmen påminner mest om en grekisk tragedi där allt tycks förutbestämt. Den kan också tolkas som en serie olyckliga omständigheter där det förflutna hinner i kapp de inblandade. Rädslan gör sedan resten...
Paralleller finns till moderna exempel där fanatiska dyrkare ställt till det för de människor de har som idoler. Historien visar att det inte är något nytt.

Dominik berättar med ett slags långsam obeveklighet där de inblandade sprattlar lite lamt på kroken men fullföljer sin tilldelade roll. Det här är långt från någon westernsaga med snygga och ädla hjältar. Var man vill lägga sympatierna - om hos någon - är en öppen fråga.
Foton och miljöerna är lite gråbrunspräckliga medan en begynnande lerig vårvinter bildar fond. I den agerar Brad Pitt och Casey Affleck som två döende svanar i ett pas de deux. Båda spelar mycket bra utan ett uns överspel vilket annars den ödesmättade stämningen kunde ha inbjudit till.
Lägg till Nick Caves och Warren Ellis kongeniala musik och det blir en lika gripande som fascinerande film. Men man får inte ha bråttom, filmen liknar mest ett psykologiskt laddat kammarspel i uttrycket trots de stora vidderna omkring.

Ödesmättat westerndrama

Filmen Mordet på Jesse James av ynkryggen Robert Ford behandlar den ofta romantiserade hjälptens sista år i livet. Det berättas med ödesmättat långsam obeveklighet, som en serie olyckliga omständigheter där det förflutna hinner ikapp de inblandade.